Sura Al-Furqan — Vers 27

Förklaring av några ord i versen:

• "يَعَضُّ الظَّالِمُ عَلَىٰ يَدَيْهِ": Den orättfärdige biter sig själv på händerna, vilket är ett uttryck för djup ånger och förtvivlan.
• "سَبِيلًا": En väg, det vill säga en väg till frälsning och paradiset genom att följa Profeten (frid vare med honom).

Tolkning av versen:

På Domedagen kommer den som varit orättfärdig mot sig själv – genom att ha vänt ryggen åt tron och vägrat följa Profeten Muhammed (frid vare med honom) – att bita sig själv på händerna av ånger och sorg. Han kommer att säga: "Ack, om jag ändå hade tagit samma väg som Profeten och följt honom i det han kom med från sin Herre, så att jag kunde ha nått frälsningen och paradiset!" Denna vers syftar på en specifik person, nämligen Uqbah ibn Abi Mu'ayt, som först hade lutat åt att omfamna islam, men som avråddes av sin nära vän Ubayy ibn Khalaf. Han lyssnade på sin väns råd och avföll från tron, vilket ledde honom till evig olycka. Versen varnar därför för att lyssna på dåliga följeslagare och vänner som leder en bort från sanningen, och den visar att en sådan vänskap kan bli orsak till ens undergång i det eviga livet.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Vikten av att följa Profeten (frid vare med honom): Den enda vägen till framgång och frälsning i båda världarna är att följa Profetens vägledning och hålla fast vid hans budskap.
2. Faran med dåliga vänner: En dålig vän kan vara den största orsaken till att en människa hamnar i fördärvet, både i detta liv och i det nästa. Därför ska man vara noga med att välja sina vänner och umgås med rättfärdiga människor.
3. Ångerns betydelse i rätt tid: Ånger som kommer på Domedagen är värdelös och hjälper inte. Därför måste människan ta vara på sitt liv i denna värld och vända sig till sin Herre innan det är för sent.
4. Rättvisa mot sig själv: Den som försummar sin plikt gentemot Allah har begått orättvisa mot sig själv, och konsekvenserna av denna orättvisa kommer att bli smärtsamma på Domedagen.
5. Islams omsorg om människan: Islam varnar oss för allt som kan skada oss och vägleder oss till det som är bäst för oss, både i detta liv och i det eviga livet. Denna vers är en tydlig påminnelse om att vi ska vara vaksamma över våra val och vår umgängeskrets.