Sura An-Najm — Vers 54

Förklaring av ord och uttryck i versen:

• فَغَشَّاهَا (fa-ghashshāhā): Han (Allah) täckte över den, det vill säga han lät något omsluta och hölja den.
• مَا غَشَّى (mā ghashshā): Det som täckte över den – uttrycket är medvetet vagt för att betona händelsens enorma allvar och skräck.

Tolkning av versen:

Denna vers handlar om de förkastade städerna, särskilt Sodom (där profeten Lot sändes). När Allahs straff nådde dessa städer, lyfte änglarna upp dem mot himlen och vände sedan upp och ner på dem, så att det som var ovan kom under och tvärtom. Därefter täckte Allah dem med det som täckte dem – en regnskur av hårda stenar av bränd lera som föll över dem utan uppehåll. Genom att inte specificera exakt vad som täckte dem, antyder versen att det var något så fruktansvärt och outsägligt att ingen beskrivning kan göra det rättvisa. Det var ett fullständigt förintande straff som lämnade ingenting kvar – varken människor eller byggnader. Denna händelse är ett tydligt bevis på Allahs makt och hans rättvisa mot dem som trotsade hans budbärare och begick de värsta synderna.

Lärdomar och vägledning från versen:

1. Allahs straff är verkligt och drabbar dem som envisas i synd och otro, oavsett hur mäktiga eller starka de än är.
2. Guds rättvisa är fullkomlig – han fördröjer inte straffet utan anledning, men när det väl kommer, är det oundvikligt och förödande.
3. Versen inger hopp hos de troende att sanningen alltid segrar och att ondskan aldrig förblir ostraffad, vilket stärker tron på Allahs omsorg om sina rättfärdiga tjänare.
4. Den påminner oss om vikten av att följa profeternas vägledning och undvika de handlingar som leder till Guds vrede, såsom sedefördärv och orättvisa.
5. Den uppmanar oss att reflektera över historiens lärdomar och att inte upprepa de misstag som tidigare folk begick, för att vi ska uppnå framgång i båda världarna.