Sura An-Najm — Vers 53

Förklaring av ord i versen:

• "Al-Mu'tafikah" (المؤتفكة): De omkullvälta städerna, det vill säga de städer där profeten Luts folk bodde. De kallades så eftersom de vändes upp och ner.
• "Ahwā" (أهوى): Han (Allah) kastade ner dem till marken efter att ha lyft upp dem till himlen.

Tolkning av versen:

I denna ädla vers fortsätter den Allsmäktige att nämna några av sina tecken och bevis på sin makt och förmåga. Efter att ha nämnt förstörelsen av folken ʿĀd, Thamūd och Nūhs folk, nämner Han här förstörelsen av Luts folk. Dessa var de städer som begick den avskyvärda synden – det som ingen skapelse före dem hade begått. Den Allsmäktige lyfte upp deras städer till himlen genom ängeln Jibril (Gabriel), frid vare med honom, och vände dem sedan upp och ner och kastade dem till marken. Därför blev deras övre del deras nedre, och de täcktes med lager av hårda lerstensstenar, som ett straff för deras synd och överträdelse. Detta var en exemplarisk bestraffning som visar Guds makt över sina skapelser och Hans rättvisa mot dem som överträder Hans gränser.

Lärdomar och nytta från versen:

1. Versen visar på Guds, den Allsmäktiges, fullkomliga makt över allt, och att ingenting är omöjligt för Honom – Han lyfter upp städer till himlen och kastar dem sedan till marken.
2. Den varnar för att följa lustarna och begå det som Gud har förbjudit, särskilt de avskyvärda synderna, eftersom konsekvenserna är svåra både i detta liv och i det nästa.
3. Den bekräftar att Guds straff är rättvist och att ingen kan fly från Hans makt, oavsett hur stark eller mäktig han än är.
4. Den uppmanar den troende att reflektera över de tidigare folkens öden, så att han tar lärdom och inte upprepar deras misstag, och så att hans tro på Guds visdom och rättvisa förstärks.
5. Den inger hopp hos de troende att sanningen alltid segrar och att lögnen och synden alltid går under, oavsett hur lång tid det än tar.