Sura Al-Muddaththir — Vers 13

Ord som behöver förklaras:

• شُهُودًا (shuhūdan): Närvarande, närvarande vid honom, inte frånvarande eller bortresta.

Tolkning av versen:

I denna vers fortsätter framställningen av den otrogne som nämnts i de föregående verserna – han som skapades ensam och fick rikedomar och söner. Versen säger att Gud gav honom söner som var närvarande hos honom i Mecka, de lämnade honom inte för resor eller handel, utan var ständigt närvarande vid hans sida och bevittnade hans sammankomster. Detta var en ynnest och ett bevis på Guds generositet mot honom, men trots detta förblev han otrogen och förnekade sanningen. Versen syftar på al-Walīd ibn al-Mughīrah, som var känd för sin rikedom och sina många närvarande söner, men som ändå valde att bekämpa sanningen och motsätta sig Koranen.

Lärdomar och insikter från versen:

• Denna vers lär oss att rikedom och barn är en gåva från Gud, men de är inte ett tecken på Guds kärlek eller ett bevis på att en person har rätt. Gud ger världsliga gåvor till både rättfärdiga och orättfärdiga.
• Den visar att en människas sanna värde inte mäts i materiella ting eller social status, utan i tro och lydnad mot Gud.
• Den påminner oss om att vara tacksamma för Guds välsignelser och att inte låta dem göra oss arroganta eller få oss att förneka sanningen.
• Den uppmuntrar oss att använda våra resurser – vare sig de är rikedomar, barn eller inflytande – på ett sätt som behagar Gud och tjänar mänskligheten, snarare än att använda dem för att motsätta sig sanningen och rättvisan.