Sura Abasa — Vers 35

Ordens betydelser:

• وَأُمِّهِ – och hans mor
• وَأَبِيهِ – och hans far

Tolkning av versen:

Denna vers är en fortsättning på beskrivningen av den stora dagen – Domedagen – då människan i sin skräck och fasa flyr från de allra närmaste. Efter att versen tidigare nämnt flykten från brodern, nämner den nu flykten från modern och fadern. Detta är enastående, eftersom föräldrarna är de mest älskade och vördade personerna i en människas liv, och bandet till dem är det starkaste. Ändå flyr människan från dem på denna dag, inte av hat eller ovilja, utan på grund av den överväldigande skräcken och det faktum att varje själ är upptagen av sitt eget öde. Denna flykt är inte ett val utan en omedveten reaktion inför den enorma händelsen, då ingen kan hjälpa en annan, inte ens de närmaste.

Lärdomar och insikter:

• Denna vers visar hur allvarlig Domedagen är, då de starkaste familjebanden bryts i skräckens ögonblick.
• Den påminner oss om att ingen människa, hur kär eller nära den än är, kan rädda oss från Guds dom – endast våra egna handlingar och Guds nåd betyder något.
• Den uppmanar oss att förbereda oss för denna dag genom goda gärningar och uppriktig tro, så att vi inte behöver uppleva denna fasa utan kan möta den med trygghet.
• Den lär oss att den sanna tillflykten och hjälpen endast finns hos Allah, och att vi bör vända oss till Honom i alla våra angelägenheter.