يَا أَيُّهَا الْمُدَّثِّرُ(1) DU SOM sveper in dig [i din ensamhet]! |
قُمْ فَأَنذِرْ(2) Stå upp och varna! |
وَرَبَّكَ فَكَبِّرْ(3) Och prisa din Herres majestät! |
وَثِيَابَكَ فَطَهِّرْ(4) Och rena ditt hjärta! |
وَالرُّجْزَ فَاهْجُرْ(5) Och fly från all hednisk smitta! |
وَلَا تَمْنُن تَسْتَكْثِرُ(6) [När du ger] ge inte för att få något tillbaka! |
وَلِرَبِّكَ فَاصْبِرْ(7) Och ha tålamod och fördrag [med allt] för din Herres skull! |
فَإِذَا نُقِرَ فِي النَّاقُورِ(8) När det blåses i basunen |
فَذَٰلِكَ يَوْمَئِذٍ يَوْمٌ عَسِيرٌ(9) har en svår Dag randats |
عَلَى الْكَافِرِينَ غَيْرُ يَسِيرٍ(10) för dem som [ständigt] förnekade sanningen, och ingen lättnad skall ges dem! |
ذَرْنِي وَمَنْ خَلَقْتُ وَحِيدًا(11) LÄMNA åt Mig att [ta itu med] den som Jag har skapat ensam [i moderlivet] |
وَجَعَلْتُ لَهُ مَالًا مَّمْدُودًا(12) och gett stor rikedom |
وَبَنِينَ شُهُودًا(13) och söner som står vid hans sida, |
وَمَهَّدتُّ لَهُ تَمْهِيدًا(14) och för vilken Jag har jämnat vägen [genom livet]. |
ثُمَّ يَطْمَعُ أَنْ أَزِيدَ(15) Och som nu väntar sig att Jag skall ge honom ännu mer! |
كَلَّا ۖ إِنَّهُ كَانَ لِآيَاتِنَا عَنِيدًا(16) Nej! Denne inbitne motståndare till Våra budskap, |
سَأُرْهِقُهُ صَعُودًا(17) skall Jag låta utstå [ett straff tyngre än] klättringen uppför [en hal och brant bergvägg]. |
إِنَّهُ فَكَّرَ وَقَدَّرَ(18) Han tänker skarpt och överväger [hur han skall angripa dessa budskap] - |
فَقُتِلَ كَيْفَ قَدَّرَ(19) måtte han förgås för dessa tankar, |
ثُمَّ قُتِلَ كَيْفَ قَدَّرَ(20) ja, måtte han förgås för dessa [onda] tankar. - |
ثُمَّ نَظَرَ(21) Så ser han sig omkring, |
ثُمَّ عَبَسَ وَبَسَرَ(22) rynkar pannan och antar en bister uppsyn. |
ثُمَّ أَدْبَرَ وَاسْتَكْبَرَ(23) Till sist vänder han sig bort med överlägsen min |
فَقَالَ إِنْ هَٰذَا إِلَّا سِحْرٌ يُؤْثَرُ(24) och säger: "Det är bara vältalighet som bländar [åhöraren, ord] hämtade från [gamla sagor]; |
إِنْ هَٰذَا إِلَّا قَوْلُ الْبَشَرِ(25) människors ord och ingenting annat!" |
سَأُصْلِيهِ سَقَرَ(26) Honom skall Jag låta brinna i helvetets eld! |
وَمَا أَدْرَاكَ مَا سَقَرُ(27) Och vad kan låta dig förstå vad helvetets eld betyder |
لَا تُبْقِي وَلَا تَذَرُ(28) Den skonar ingen och förtär allt. |
لَوَّاحَةٌ لِّلْبَشَرِ(29) I [dess lågor] förkolnar människans [hud]. |
عَلَيْهَا تِسْعَةَ عَشَرَ(30) Nitton [väktare vakar] över den. |
وَمَا جَعَلْنَا أَصْحَابَ النَّارِ إِلَّا مَلَائِكَةً ۙ وَمَا جَعَلْنَا عِدَّتَهُمْ إِلَّا فِتْنَةً لِّلَّذِينَ كَفَرُوا لِيَسْتَيْقِنَ الَّذِينَ أُوتُوا الْكِتَابَ وَيَزْدَادَ الَّذِينَ آمَنُوا إِيمَانًا ۙ وَلَا يَرْتَابَ الَّذِينَ أُوتُوا الْكِتَابَ وَالْمُؤْمِنُونَ ۙ وَلِيَقُولَ الَّذِينَ فِي قُلُوبِهِم مَّرَضٌ وَالْكَافِرُونَ مَاذَا أَرَادَ اللَّهُ بِهَٰذَا مَثَلًا ۚ كَذَٰلِكَ يُضِلُّ اللَّهُ مَن يَشَاءُ وَيَهْدِي مَن يَشَاءُ ۚ وَمَا يَعْلَمُ جُنُودَ رَبِّكَ إِلَّا هُوَ ۚ وَمَا هِيَ إِلَّا ذِكْرَىٰ لِلْبَشَرِ(31) Till Eldens väktare har Vi inte utsett andra än änglar, och Vi har enbart angett deras antal för att sätta dem som framhärdar i att förneka sanningen på prov, och att de som [i gångna tider] fick del av uppenbarelsen skall få visshet [om sanningen i denna Skrift], och att de som tror skall befästas i sin tro och att ingen tvekan skall finnas kvar hos dem som [tidigare] fick del av uppenbarelsen och hos de troende, och för att de vilkas sinne är sjukt [av tvivel] och förnekarna skall ställa sig frågan: "Vad kan Gud ha velat säga med denna liknelse?" Så låter Gud den Han vill gå vilse och så vägleder Han den Han vill. Och ingen känner [styrkan hos] Guds härskaror utom Han själv. Allt detta är enbart en påminnelse till människorna. |
كَلَّا وَالْقَمَرِ(32) NEJ, vid månen! |
وَاللَّيْلِ إِذْ أَدْبَرَ(33) Vid natten, när den viker; |
وَالصُّبْحِ إِذَا أَسْفَرَ(34) vid morgonrodnadens glöd! |
إِنَّهَا لَإِحْدَى الْكُبَرِ(35) [Påminnelsen om domen och helveteselden] är förvisso ett av de mäktiga [varningstecknen] |
نَذِيرًا لِّلْبَشَرِ(36) som varnar människorna, |
لِمَن شَاءَ مِنكُمْ أَن يَتَقَدَّمَ أَوْ يَتَأَخَّرَ(37) både dem av er som vill gå i främsta ledet och dem som [tvekar och] blir efter. |
كُلُّ نَفْسٍ بِمَا كَسَبَتْ رَهِينَةٌ(38) Var och en skall ställas till svars för vad han har gjort |
إِلَّا أَصْحَابَ الْيَمِينِ(39) utom de rättfärdiga som hör till den högra sidan |
فِي جَنَّاتٍ يَتَسَاءَلُونَ(40) [och som där de vilar] i [paradisets] lustgårdar, skall förhöra sig |
عَنِ الْمُجْرِمِينَ(41) om [de dömda] syndarna [och fråga]: |
مَا سَلَكَكُمْ فِي سَقَرَ(42) "Vad förde er till helveteselden?" |
قَالُوا لَمْ نَكُ مِنَ الْمُصَلِّينَ(43) De skall svara: "Vi hörde inte till dem som bad |
وَلَمْ نَكُ نُطْعِمُ الْمِسْكِينَ(44) och vi gav inte heller den nödställde att äta |
وَكُنَّا نَخُوضُ مَعَ الْخَائِضِينَ(45) och vi ägnade oss med [andra] likasinnade åt tomt och respektlöst tal [om höga ting] |
وَكُنَّا نُكَذِّبُ بِيَوْمِ الدِّينِ(46) och påstod att Domens dag var en lögn - |
حَتَّىٰ أَتَانَا الْيَقِينُ(47) till dess vi fick visshet." |
فَمَا تَنفَعُهُمْ شَفَاعَةُ الشَّافِعِينَ(48) Då skall medlarnas förböner inte vara dem till någon nytta. |
فَمَا لَهُمْ عَنِ التَّذْكِرَةِ مُعْرِضِينَ(49) HUR är det fatt med dem som vänder ryggen åt påminnelsen |
كَأَنَّهُمْ حُمُرٌ مُّسْتَنفِرَةٌ(50) [De beter sig] som skrämda åsnor |
فَرَّتْ مِن قَسْوَرَةٍ(51) som flyr för ett lejon! |
بَلْ يُرِيدُ كُلُّ امْرِئٍ مِّنْهُمْ أَن يُؤْتَىٰ صُحُفًا مُّنَشَّرَةً(52) Men [i stället för att lyssna till uppenbarelsen] begär de, var och en av dem, att få [en egen] lättförståelig Skrift! |
كَلَّا ۖ بَل لَّا يَخَافُونَ الْآخِرَةَ(53) Nej! De [tror ju inte på räkenskap och dom] fruktar inte evigheten. |
كَلَّا إِنَّهُ تَذْكِرَةٌ(54) Nej, detta är en påminnelse, |
فَمَن شَاءَ ذَكَرَهُ(55) och låt den som vill lägga den på minnet! |
وَمَا يَذْكُرُونَ إِلَّا أَن يَشَاءَ اللَّهُ ۚ هُوَ أَهْلُ التَّقْوَىٰ وَأَهْلُ الْمَغْفِرَةِ(56) Men de kommer inte att lägga den på minnet annat än om Gud vill. Det är Han som är värd att fruktas, Han ensam som förlåter synd. |
أحمد العجمي
خالد الجليل
سعد الغامدي
سعود الشريم
عبد الباسط
عبد الله الجهني
علي الحذيفي
فارس عباد
ماهر المعيقلي
محمد جبريل
المنشاوي
الحصري
مشاري العفاسي
ناصر القطامي
ياسر الدوسري
