Sura Al-Anbiya — Vers 1

Ord som behöver förklaras:

• Iqtaraba – närmade sig, kom nära.
• Hisābuhum – deras räkenskap, det vill säga den dag då människorna ska ställas till svars för sina handlingar.
• Ghaflah – försumlighet, omedvetenhet, att vara okunnig om det som är viktigt och väsentligt.
• Muʿriḍūn – de som vänder sig bort, de som avvisar och inte bryr sig om påminnelser eller varningar.

Tolkning av versen:

Människornas räkenskap har kommit nära – det vill säga den dag då de ska stå till svars inför sin Herre för allt de har gjort i livet. Denna dag är oundviklig och nära förestående, även om människan inte vet när den inträffar. Trots denna allvarliga verklighet lever många människor i försumlighet, helt uppslukade av världsliga angelägenheter. De vänder sig bort från denna sanning, ignorerar varningarna och förbereder sig inte för den stund då de ska möta sin Herre. Versen riktar sig i första hand till dem som förnekade uppståndelsen, särskilt Quraysh-folkets ledare, men den är en allmän påminnelse för alla människor genom tiderna – en varning om att den yttersta dagen är nära och att ingen kan fly från den.

Lärdomar och budskap från versen:

• Livet i denna värld är kort och flyktigt; den sanna räkenskapen väntar oss alla, och ingen vet när den stunden kommer. Därför bör människan alltid vara beredd och inte skjuta upp gärningar som för henne närmare Allah.
• Försumlighet och att vända sig bort från sanningen är en farlig sjukdom som gör människan blind för det som verkligen betyder något – hennes eviga liv.
• Islam uppmanar människan att leva medvetet och vaket, att ständigt reflektera över sitt liv och sina handlingar, och att inte låta världsliga lockelser distrahera henne från det som är viktigast: att tjäna Allah och sträva efter Hans nöje.
• Versen inger hopp genom att påminna om att det ännu finns tid att vända tillbaka, att vakna ur försumligheten och förbereda sig för mötet med Allah – för Allahs dörr är öppen för den som söker Honom uppriktigt.