Sura Al-Anbiya — Vers 64

Förklaring av viktiga ord i versen:

• فَرَجَعُوا إِلَىٰ أَنفُسِهِمْ: De återvände till sina egna sinnen och förnuft, det vill säga de började tänka efter och reflektera.
• الظَّالِمُونَ: De som begår orättvisa, här i betydelsen de som begår synd och avgudadyrkan genom att tillbe något annat än Gud.

Tolkning av versen:

När profeten Abraham (frid vare med honom) hade krossat avgudarna och lämnat den största avguden intakt, frågade hans folk honom om vem som hade gjort detta. Han svarade att det var den största avguden som hade gjort det, och uppmanade dem att fråga avgudarna om de kunde tala. Då återvände de till sina egna sinnen och sade till varandra: "Ni är verkligen de orättfärdiga." De insåg att de var orättfärdiga genom att dyrka avgudar som varken kunde tala, hjälpa eller skydda sig själva. De erkände för sig själva att deras dyrkan av dessa livlösa ting var en uppenbar orättvisa och synd, eftersom de tillbad något som varken kunde gagna eller skada dem.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Människan har ett inneboende förnuft som kan leda henne till sanningen, om hon är uppriktig i sitt sökande och inte låter envishet och högmod styra henne. Denna vers visar hur dessa människor, trots sin avgudadyrkan, kunde nå insikt när de använde sitt förnuft.
2. Avgudadyrkan och att tillbe något annat än Gud är en orättvisa mot en själv, eftersom det förnedrar människans värdighet och leder henne bort från sanningen.
3. Versen uppmuntrar till självreflektion och att ifrågasätta sina egna handlingar och övertygelser, vilket är en viktig väg till att finna den rätta tron.
4. Den visar att en sann och uppriktig dialog, som den som profeten Abraham förde med sitt folk, kan väcka människors sinnen och få dem att se sanningen, även om de först var förblindade av sina vanor och traditioner.