Sura Al-Mu'minun — Vers 117

Ordens betydelser:

• Yad'u: Åkalla, tillbe, anropa.
• Ilāhan ākhar: En annan gud (ett annat väsen som tillbeds vid sidan av Allah).
• Lā burhāna lahu bihi: Utan något bevis eller någon grund för detta (att det skulle förtjäna tillbedjan).
• Ḥisābuhu: Hans räkenskap, hans vedergällning.
• Lā yufliḥ: De kommer inte att nå framgång, inte vinna, inte räddas.

Tolkning av versen:

Den som åkallar eller tillber en annan gud vid sidan av Allah – utan att ha något som helst bevis eller någon grund för att detta väsen förtjänar tillbedjan – hans sak och hans räkenskap ligger hos Allah ensam. Det är Allah som kommer att döma honom och ge honom det straff han förtjänar för sin avgudadyrkan. Detta är ett faktum som gäller alla som tillber något annat än Allah, ty ingen av dessa avgudar har något bevis för sin rätt till tillbedjan. Sanningen är att de som förnekar Allah och inte tror på Honom aldrig kommer att nå framgång – varken i detta liv eller i det kommande. Deras strävanden kommer att misslyckas, och de kommer inte att uppnå sina önskningar eller räddas från det de fruktar på Domedagen.

Lärdomar och vägledning från versen:

1. Ren monoteism (Tawhid) – Versen lär oss att all tillbedjan ska riktas enbart till Allah, och att allt annat är tomhet utan grund.
2. Bevisets börda – Den som påstår att något ska tillbes måste komma med ett bevis; och det finns inget bevis för att något annat än Allah förtjänar tillbedjan.
3. Allahs rättvisa – Ingen handling går förlorad; Allah kommer att hålla varje människa ansvarig för sina gärningar och ge var och en vad han förtjänar.
4. Misslyckandets verklighet för otroheten – Oavsett hur mycket en människa strävar i denna värld, så är framgångens verkliga mått i det eviga livet; och den som inte tror på Allah kommer aldrig att nå den sanna framgången.
5. Uppmaning till eftertanke – Versen inbjuder människan att reflektera över sina handlingar och att söka sanningen med ett öppet hjärta, så att hon inte hamnar i en förlust som aldrig kan kompenseras.