Sura Ash-Shu'ara — Vers 112

Ordens betydelser:

• ʿilmī (عِلْمِي): min kunskap, min vetskap.
• kānū yaʿmalūn (كَانُوا يَعْمَلُونَ): vad de brukade göra, deras handlingar.

Tolkning av versen:

Profeten Nūḥ (Noa), frid vare med honom, svarade på sitt folks invändningar när de kritiserade honom för att han omgav sig med svaga och fattiga troende. Han sade: "Vilken kunskap har jag om vad de gör?" – det vill säga, jag har ingen insikt i deras inre avsikter eller deras dolda handlingar. Jag är inte sänd som en övervakare över dem som räknar deras gärningar, och jag har inte fått i uppdrag att granska deras hjärtan. Min uppgift är endast att kalla dem till tron på Allah, och jag dömer utifrån det som är synligt – deras tro och deras bekännelse. Det som är dolt och hemligt ankommer endast Allah att bedöma. Det är tron som är grunden för gemenskap och aktning, inte härkomst, rikedom eller yrke.

Lärdomar och budskap från versen:

1. En människa ska inte döma andra utifrån deras yttre omständigheter eller sociala ställning, utan utifrån deras tro och uppriktighet.
2. Ingen har kunskap om människors inre avsikter utom Allah, och därför ska vi inte misstänkliggöra eller förakta någon troende.
3. Profetens uppgift är att förmedla budskapet, inte att granska hjärtan – detta lär oss att vi ska fokusera på vår egen uppgift och inte lägga oss i det som Allah ensam har hand om.
4. Islam höjer den troendes status oavsett bakgrund, och detta är en vacker princip som förenar människor i broderskap och kärlek.