Sura Al-Imran — Vers 86

Ordens betydelser:

• Yahdī: vägleda, framgång i tro och rättfärdighet.
• Bayyināt: tydliga bevis och klara argument som bekräftar sanningen.

Tolkning av versen:

Denna ädla vers ställer en retorisk fråga som uttrycker förundran och förkastande: Hur kan Allah vägleda ett folk som har förnekat sanningen efter att de först hade trott? Dessa människor hade inte bara trott utan också vittnat om att budbäraren Muhammed (frid vare med honom) är sann, och att det han kom med är sanningen. Dessutom hade de fått tydliga bevis och klara argument från Allah som bekräftade detta. Trots allt detta valde de otro framför tro och vände sig bort från vägledningen.

Versens innebörd är en skarp förebråelse mot dessa människor som medvetet avvek från sanningen efter att ha känt den. Den förklarar att Allah inte vägleder dem som är orättfärdiga, det vill säga de som medvetet byter ut sanningen mot lögn och väljer villfarelse framför vägledning. Frågan i versen är inte en fråga om tvivel, utan snarare ett uttryck för att detta beteende är ofattbart och förkastligt – hur kan någon som har sett sanningen med egna ögon och sedan förnekar den förvänta sig vägledning?

Lärdomar och budskap från versen:

1. Allah vägleder endast dem som är uppriktiga i sin strävan efter sanningen och som ödmjukar sig inför den. Den som medvetet vänder sig bort från sanningen efter att ha känt den, stänger dörren till vägledning för sig själv.
2. Kunskap och bevis är en stor välsignelse, men den blir till en börda för den som förkastar dem. Att känna sanningen utan att följa den är en allvarlig synd.
3. Islam uppmanar till uppriktighet och ärlighet mot sig själv. Den som en gång har vittnat om sanningen och sedan förnekar den, har begått en orättvisa mot sig själv och mot Allah.
4. Versen inger hopp hos dem som söker sanningen med ett rent hjärta, samtidigt som den varnar för högmod och envishet som hindrar människan från att nå Allahs vägledning.
5. Allahs rättvisa är fullkomlig – Han vägleder inte dem som medvetet väljer orättvisa och förtryck, vare sig mot sig själva eller mot andra. Detta är en uppmaning till varje människa att vara sann mot sitt samvete och att inte låta stolthet eller världsliga intressen hindra dem från att följa sanningen.