Sura As-Saffat — Vers 53

Förklaring av viktiga ord i versen:

• "Lamadīnūn" (لَمَدِينُونَ): Betyder att vi ska väckas, hållas ansvariga och få vår lön – antingen belöning eller straff – för det vi gjort i livet.

Tolkning av versen:

Denna vers återger ett uttalande från en av dem som förnekade uppståndelsen, och det är ett häpnat och förnekande uttalande. Han säger: "Hur kan vi tänkas återvända till liv efter att vi dött och våra kroppar förmultnat och blivit till jord och ben? Ska vi verkligen väckas igen och hållas ansvariga för våra gärningar och få vår dom?" Detta är ett uttryck för hans djupa tvivel och hans tro att detta är omöjligt. Men versen framställer detta som en fråga som vänder sig till förnuftet, för den som skapade människan från ingenting har förmågan att återskapa henne. Den som gav liv åt det döda från första början kan också ge liv åt det som förmultnat. Uppståndelsen är inte omöjlig för Guds makt, och den som tror på skapelsen borde också tro på återskapelsen.

Lärdomar och insikter från versen:

• Versen visar att förnekandet av uppståndelsen inte är en ny företeelse; den har funnits genom historien, och Gud bemöter den med logiska och förnuftiga argument.
• Den påminner oss om att livet inte slutar med döden, utan att det finns en fortsättning där varje människa kommer att hållas ansvarig för sina handlingar – en sanning som ingjuter hopp hos de rättfärdiga och varning hos dem som syndar.
• Den uppmanar människan att reflektera över sin egen skapelse; den som skapade henne från en droppe kan återskapa henne från ben och jord.
• Den förstärker tron på rättvisan hos Gud, för om det inte fanns någon uppståndelse och ingen dom, skulle den orättfärdige undkomma konsekvenserna och den rättfärdige förlora sin belöning. Uppståndelsen är Guds fullkomliga rättvisas fullbordan.
• Versen uppmanar oss att förbereda oss för den dagen genom goda gärningar och uppriktig tro, så att vi inte tillhör dem som förvånat frågar om uppståndelsen medan de försummar sina plikter.