Sura Al-Ahqaf — Vers 23

Förklaring av viktiga ord i versen:

• العلم (al-ʿilm): Kunskapen och vetskapen om när straffet ska komma.
• أُبَلِّغُكُم (uballighukum): Jag framför till er det budskap som jag har sänts med.
• تَجْهَلُونَ (tajhalūn): Ni agerar i okunnighet och oförstånd, särskilt genom att skynda på straffet.

Tolkning av versen:

Profeten Hūd (frid vare med honom) svarade sitt folk när de utmanade honom att framkalla straffet som han varnade dem för. Han sade: "Kunskapen om när straffet ska komma är endast hos Allah – jag har ingen vetskap om dess tidpunkt. Min uppgift är endast att framföra det budskap som jag har sänts med från min Herre, det vill säga att förmana er och kalla er till att dyrka Allah ensam. Men jag ser att ni är ett folk som handlar i okunnighet, eftersom ni skyndar på straffet och utmanar er Herre, trots att ni borde frukta Honom och söka Hans förlåtelse. Ni överger det som är till er nytta och begår det som skadar er, vilket visar på ert djupa oförstånd."

Lärdomar och budskap från versen:

1. Kunskapen om det dolda, såsom tidpunkten för straff eller domedagen, är förbehållen Allah ensam – ingen profet eller ängel känner till den. Detta lär oss att vara ödmjuka inför Allahs allvetande och att inte överskrida våra gränser i frågor som ligger bortom vår fattningsförmåga.
2. En profets och en sann predikants uppgift är att framföra budskapet på ett klart och tydligt sätt, utan att lägga till eller dra ifrån. Detta är en påminnelse om vikten av att förmedla sanningen med ärlighet och uppriktighet.
3. Att skynda på straffet eller utmana Allahs dom är ett tecken på okunnighet och arrogans. En troende bör istället vara tålmodig, söka Allahs nåd och ta lärdom av varningarna innan det är för sent.
4. Versen visar på Allahs stora tålamod med sina skapelser – trots folkets oförstånd fortsätter profeten att förmana dem med mildhet och visdom, vilket inspirerar oss att vara tålmodiga och överseende i vår kontakt med andra.
5. Den påminner oss om att sann kunskap leder till ödmjukhet inför Allah, medan okunnighet leder till övermod och förhastade handlingar. Därför bör vi alltid sträva efter kunskap som för oss närmare vår Skapare och som förbättrar vårt beteende mot andra.