Sura Al-Ma'ida — Vers 100

Förklaring av några ord i versen:

• الْخَبِيثُ (al-khabīth): Det onda, det orena, det förbjudna – det som är av låg kvalitet och skadligt.
• الطَّيِّبُ (aṭ-ṭayyib): Det goda, det rena, det tillåtna – det som är av hög kvalitet och nyttigt.
• أُولِي الْأَلْبَابِ (ulī al-albāb): De som har förstånd och sunt förnuft, de med rena och klarsynta sinnen.

Tolkning av versen:

Säg, o Profet Muhammad (frid vare med honom), till människorna: Det onda och det goda är inte likvärdiga, oavsett vad det gäller. En troende är inte likvärdig med en icke-troende, en lydig är inte likvärdig med en olydig, en lärd är inte likvärdig med en okunnig, och den som följer Sunnah är inte likvärdig med den som finner på nyheter inom religionen. På samma sätt är förbjuden och oren egendom inte likvärdig med tillåten och ren egendom, även om mängden av det onda och antalet av dess anhängare väcker din beundran och förvåning. Ty det är inte mängden som avgör värdet, utan kvaliteten och renheten.

Denna vers uppenbarades som ett förbud mot att muslimerna skulle angripa eller hindra de polyteistiska pilgrimerna som kom till Kaba, trots att dessa var icke-troende. Det förbjudna i detta sammanhang var att skada dem, medan det tillåtna var att låta dem utföra sin pilgrimsfärd. Det lilla som är lovvärt och gott är bättre än det myckna som är klandervärt och ont.

Frukta därför Allah, ni som har förstånd och klart tänkande, genom att avhålla er från allt ont och orent, och genom att göra det goda och rena. Gör detta i hopp om att nå framgången – den största framgången är Allahs välbehag och inträde i paradiset.

Lärdomar och vägledning från versen:

1. Islam lär oss att värdera kvalitet framför kvantitet. Det som är gott och rent, även om det är lite, är långt bättre än det som är ont och orent, även om det är mycket.
2. Versen uppmanar oss att alltid välja det tillåtna och rena i vår vardag – i vår mat, vår inkomst, våra handlingar och våra relationer – och att undvika det förbjudna, oavsett hur lockande eller utbrett det kan vara.
3. Den väcker vårt förnuft och vår medvetenhet, och påminner oss om att den verkliga framgången inte ligger i jordiska ting eller i mängden av det vi äger, utan i att frukta Allah och sträva efter Hans belåtenhet.
4. Versen visar islams omsorg om rättvisa och moral även i umgänget med icke-troende – man ska inte göra orätt även mot dem, vilket speglar religionens ädla och upphöjda karaktär.
5. Den inger hopp hos den troende: genom att avhålla sig från det onda och hålla fast vid det goda, kan man nå den sanna framgången – paradiset – oavsett hur omgivningen ser ut.