الْحَاقَّةُ(1) SANNINGENS stund [skall komma]! |
مَا الْحَاقَّةُ(2) Vad betyder Sanningens stund |
وَمَا أَدْرَاكَ مَا الْحَاقَّةُ(3) Och vad kan låta dig förstå vad Sanningens stund betyder? |
كَذَّبَتْ ثَمُودُ وَعَادٌ بِالْقَارِعَةِ(4) [STAMMARNA] Thamud och Aad ville inte tro på det dundrande slaget. |
فَأَمَّا ثَمُودُ فَأُهْلِكُوا بِالطَّاغِيَةِ(5) Thamudenerna begravdes av ett jordskalv; |
وَأَمَّا عَادٌ فَأُهْلِكُوا بِرِيحٍ صَرْصَرٍ عَاتِيَةٍ(6) och vad [stammen] Aad beträffar utplånades den av en piskande stormvind med iskyla, |
سَخَّرَهَا عَلَيْهِمْ سَبْعَ لَيَالٍ وَثَمَانِيَةَ أَيَّامٍ حُسُومًا فَتَرَى الْقَوْمَ فِيهَا صَرْعَىٰ كَأَنَّهُمْ أَعْجَازُ نَخْلٍ خَاوِيَةٍ(7) som Han lät rasa mot dem utan uppehåll i sju nätter och åtta dagar. Där kunde man se människorna ligga utsträckta [på marken] som urgröpta palmstubbar. |
فَهَلْ تَرَىٰ لَهُم مِّن بَاقِيَةٍ(8) Kan du [nu] finna några spår efter dem |
وَجَاءَ فِرْعَوْنُ وَمَن قَبْلَهُ وَالْمُؤْتَفِكَاتُ بِالْخَاطِئَةِ(9) Och Farao och [folken] som levde före honom och [människorna i] de ödelagda [städerna] bar [alla på en tung börda av] synd. |
فَعَصَوْا رَسُولَ رَبِّهِمْ فَأَخَذَهُمْ أَخْذَةً رَّابِيَةً(10) När de satte sig upp mot sin Herres sändebud, straffade Han dem med fruktansvärd stränghet. |
إِنَّا لَمَّا طَغَى الْمَاءُ حَمَلْنَاكُمْ فِي الْجَارِيَةِ(11) När vattenmassorna sprängde alla hinder lät Vi arken bära er. |
لِنَجْعَلَهَا لَكُمْ تَذْكِرَةً وَتَعِيَهَا أُذُنٌ وَاعِيَةٌ(12) Den skulle bli ett tecken och en påminnelse för er, som varje uppmärksam lyssnare bevarar i sitt hjärta. |
فَإِذَا نُفِخَ فِي الصُّورِ نَفْخَةٌ وَاحِدَةٌ(13) Och när domedagsbasunen ljuder - en enda gång - |
وَحُمِلَتِ الْأَرْضُ وَالْجِبَالُ فَدُكَّتَا دَكَّةً وَاحِدَةً(14) och jordytan och bergen lyfts upp och krossas i en enda stöt, |
فَيَوْمَئِذٍ وَقَعَتِ الْوَاقِعَةُ(15) den Dagen har det kommit som måste komma. |
وَانشَقَّتِ السَّمَاءُ فَهِيَ يَوْمَئِذٍ وَاهِيَةٌ(16) Och himlen - som har blivit skör - skall brista |
وَالْمَلَكُ عَلَىٰ أَرْجَائِهَا ۚ وَيَحْمِلُ عَرْشَ رَبِّكَ فَوْقَهُمْ يَوْمَئِذٍ ثَمَانِيَةٌ(17) och änglarna [skall stiga fram] från alla håll och över dem skall åtta [bärare] den Dagen bära din Herres tron. |
يَوْمَئِذٍ تُعْرَضُونَ لَا تَخْفَىٰ مِنكُمْ خَافِيَةٌ(18) Den Dagen kommer ni att undergå [rannsakan och dom] och ingenting, som ni höll hemligt, skall förbli dolt. |
فَأَمَّا مَنْ أُوتِيَ كِتَابَهُ بِيَمِينِهِ فَيَقُولُ هَاؤُمُ اقْرَءُوا كِتَابِيَهْ(19) Och den som får ta emot sin bok med höger hand skall ropa: "Kom! Läs [vad som står] i min bok! |
إِنِّي ظَنَنتُ أَنِّي مُلَاقٍ حِسَابِيَهْ(20) Jag visste att jag [en dag] skulle kallas att avlägga räkenskap!" |
فَهُوَ فِي عِيشَةٍ رَّاضِيَةٍ(21) Han skall leva, salig, |
فِي جَنَّةٍ عَالِيَةٍ(22) i ett himmelskt paradis, |
قُطُوفُهَا دَانِيَةٌ(23) där [alla] frukter är [lockande] nära. |
كُلُوا وَاشْرَبُوا هَنِيئًا بِمَا أَسْلَفْتُمْ فِي الْأَيَّامِ الْخَالِيَةِ(24) [Han och hans medbröder skall uppmanas:] "Ät och drick av hjärtans lust! [Detta är lönen] för de [goda handlingar] som ni sände framför er!" |
وَأَمَّا مَنْ أُوتِيَ كِتَابَهُ بِشِمَالِهِ فَيَقُولُ يَا لَيْتَنِي لَمْ أُوتَ كِتَابِيَهْ(25) Men den som får ta emot sin bok med vänster hand skall säga: "Ack, om jag ändå hade sluppit se min bok |
وَلَمْ أَدْرِ مَا حِسَابِيَهْ(26) och fått förbli i okunnighet om denna räkenskap över mitt [liv]! |
يَا لَيْتَهَا كَانَتِ الْقَاضِيَةَ(27) Om ändå detta hade varit slutet! |
مَا أَغْنَىٰ عَنِّي مَالِيَهْ ۜ(28) Ingen nytta har jag av allt det som jag ägde! |
هَلَكَ عَنِّي سُلْطَانِيَهْ(29) Mina argument har mist all styrka!" |
خُذُوهُ فَغُلُّوهُ(30) [Då skall befallningen ges:] "Grip honom och slå honom i en krage av järn |
ثُمَّ الْجَحِيمَ صَلُّوهُ(31) och låt helvetets lågor sveda honom. |
ثُمَّ فِي سِلْسِلَةٍ ذَرْعُهَا سَبْعُونَ ذِرَاعًا فَاسْلُكُوهُ(32) Kedja därefter ihop honom [med andra syndare] i en kedja vars längd är sjuttio alnar; |
إِنَّهُ كَانَ لَا يُؤْمِنُ بِاللَّهِ الْعَظِيمِ(33) han ville nämligen inte tro på Guds höga majestät, |
وَلَا يَحُضُّ عَلَىٰ طَعَامِ الْمِسْكِينِ(34) och uppmanade ingen att ge den fattige att äta. |
فَلَيْسَ لَهُ الْيَوْمَ هَاهُنَا حَمِيمٌ(35) Därför har han här i dag ingen vän |
وَلَا طَعَامٌ إِلَّا مِنْ غِسْلِينٍ(36) och får ingen annan föda än sådana motbjudande anrättningar |
لَّا يَأْكُلُهُ إِلَّا الْخَاطِئُونَ(37) som bara syndarna kan svälja." |
فَلَا أُقْسِمُ بِمَا تُبْصِرُونَ(38) VID allt det som ni kan urskilja |
وَمَا لَا تُبْصِرُونَ(39) och vid det som ni inte kan urskilja! |
إِنَّهُ لَقَوْلُ رَسُولٍ كَرِيمٍ(40) Förvisso är detta ett ädelt Sändebuds ord, |
وَمَا هُوَ بِقَوْلِ شَاعِرٍ ۚ قَلِيلًا مَّا تُؤْمِنُونَ(41) inte ord av en poet - få är de ting ni tror på! - |
وَلَا بِقَوْلِ كَاهِنٍ ۚ قَلِيلًا مَّا تَذَكَّرُونَ(42) Inte heller ord av en spåman - få är de ting ni ägnar eftertanke åt! |
تَنزِيلٌ مِّن رَّبِّ الْعَالَمِينَ(43) [Detta är] en uppenbarelse från världarnas Herre! |
وَلَوْ تَقَوَّلَ عَلَيْنَا بَعْضَ الْأَقَاوِيلِ(44) Om han [som fått uppenbarelserna sig anförtrodda hade tillfogat] några ord och påstått att de var Våra, |
لَأَخَذْنَا مِنْهُ بِالْيَمِينِ(45) skulle Vi ha gripit hans högra hand |
ثُمَّ لَقَطَعْنَا مِنْهُ الْوَتِينَ(46) och sedan ha skurit upp hans kroppspulsåder. |
فَمَا مِنكُم مِّنْ أَحَدٍ عَنْهُ حَاجِزِينَ(47) Ingen av er hade då kunnat rädda honom! |
وَإِنَّهُ لَتَذْكِرَةٌ لِّلْمُتَّقِينَ(48) [Denna Koran] är helt visst en påminnelse till dem som fruktar Gud och ständigt har Honom för ögonen. |
وَإِنَّا لَنَعْلَمُ أَنَّ مِنكُم مُّكَذِّبِينَ(49) Vi vet att det bland er finns de som kommer att förneka [den] |
وَإِنَّهُ لَحَسْرَةٌ عَلَى الْكَافِرِينَ(50) och detta kommer att orsaka förnekarna [själva] bitter grämelse. |
وَإِنَّهُ لَحَقُّ الْيَقِينِ(51) Helt visst är den den absoluta Sanningen. |
فَسَبِّحْ بِاسْمِ رَبِّكَ الْعَظِيمِ(52) Prisa därför din Herres namn, omstrålat av makt och härlighet! |
أحمد العجمي
خالد الجليل
سعد الغامدي
سعود الشريم
عبد الباسط
عبد الله الجهني
علي الحذيفي
فارس عباد
ماهر المعيقلي
محمد جبريل
المنشاوي
الحصري
مشاري العفاسي
ناصر القطامي
ياسر الدوسري
