الْحَاقَّةُ(1) SANNINGENS stund [skall komma]! |
مَا الْحَاقَّةُ(2) Vad betyder Sanningens stund |
وَمَا أَدْرَاكَ مَا الْحَاقَّةُ(3) Och vad kan låta dig förstå vad Sanningens stund betyder? |
كَذَّبَتْ ثَمُودُ وَعَادٌ بِالْقَارِعَةِ(4) [STAMMARNA] Thamud och Aad ville inte tro på det dundrande slaget. |
فَأَمَّا ثَمُودُ فَأُهْلِكُوا بِالطَّاغِيَةِ(5) Thamudenerna begravdes av ett jordskalv; |
وَأَمَّا عَادٌ فَأُهْلِكُوا بِرِيحٍ صَرْصَرٍ عَاتِيَةٍ(6) och vad [stammen] Aad beträffar utplånades den av en piskande stormvind med iskyla, |
سَخَّرَهَا عَلَيْهِمْ سَبْعَ لَيَالٍ وَثَمَانِيَةَ أَيَّامٍ حُسُومًا فَتَرَى الْقَوْمَ فِيهَا صَرْعَىٰ كَأَنَّهُمْ أَعْجَازُ نَخْلٍ خَاوِيَةٍ(7) som Han lät rasa mot dem utan uppehåll i sju nätter och åtta dagar. Där kunde man se människorna ligga utsträckta [på marken] som urgröpta palmstubbar. |
فَهَلْ تَرَىٰ لَهُم مِّن بَاقِيَةٍ(8) Kan du [nu] finna några spår efter dem |
وَجَاءَ فِرْعَوْنُ وَمَن قَبْلَهُ وَالْمُؤْتَفِكَاتُ بِالْخَاطِئَةِ(9) Och Farao och [folken] som levde före honom och [människorna i] de ödelagda [städerna] bar [alla på en tung börda av] synd. |
فَعَصَوْا رَسُولَ رَبِّهِمْ فَأَخَذَهُمْ أَخْذَةً رَّابِيَةً(10) När de satte sig upp mot sin Herres sändebud, straffade Han dem med fruktansvärd stränghet. |
إِنَّا لَمَّا طَغَى الْمَاءُ حَمَلْنَاكُمْ فِي الْجَارِيَةِ(11) När vattenmassorna sprängde alla hinder lät Vi arken bära er. |
لِنَجْعَلَهَا لَكُمْ تَذْكِرَةً وَتَعِيَهَا أُذُنٌ وَاعِيَةٌ(12) Den skulle bli ett tecken och en påminnelse för er, som varje uppmärksam lyssnare bevarar i sitt hjärta. |
فَإِذَا نُفِخَ فِي الصُّورِ نَفْخَةٌ وَاحِدَةٌ(13) Och när domedagsbasunen ljuder - en enda gång - |
وَحُمِلَتِ الْأَرْضُ وَالْجِبَالُ فَدُكَّتَا دَكَّةً وَاحِدَةً(14) och jordytan och bergen lyfts upp och krossas i en enda stöt, |
فَيَوْمَئِذٍ وَقَعَتِ الْوَاقِعَةُ(15) den Dagen har det kommit som måste komma. |
وَانشَقَّتِ السَّمَاءُ فَهِيَ يَوْمَئِذٍ وَاهِيَةٌ(16) Och himlen - som har blivit skör - skall brista |
وَالْمَلَكُ عَلَىٰ أَرْجَائِهَا ۚ وَيَحْمِلُ عَرْشَ رَبِّكَ فَوْقَهُمْ يَوْمَئِذٍ ثَمَانِيَةٌ(17) och änglarna [skall stiga fram] från alla håll och över dem skall åtta [bärare] den Dagen bära din Herres tron. |
يَوْمَئِذٍ تُعْرَضُونَ لَا تَخْفَىٰ مِنكُمْ خَافِيَةٌ(18) Den Dagen kommer ni att undergå [rannsakan och dom] och ingenting, som ni höll hemligt, skall förbli dolt. |
فَأَمَّا مَنْ أُوتِيَ كِتَابَهُ بِيَمِينِهِ فَيَقُولُ هَاؤُمُ اقْرَءُوا كِتَابِيَهْ(19) Och den som får ta emot sin bok med höger hand skall ropa: "Kom! Läs [vad som står] i min bok! |
إِنِّي ظَنَنتُ أَنِّي مُلَاقٍ حِسَابِيَهْ(20) Jag visste att jag [en dag] skulle kallas att avlägga räkenskap!" |
فَهُوَ فِي عِيشَةٍ رَّاضِيَةٍ(21) Han skall leva, salig, |
فِي جَنَّةٍ عَالِيَةٍ(22) i ett himmelskt paradis, |
قُطُوفُهَا دَانِيَةٌ(23) där [alla] frukter är [lockande] nära. |
كُلُوا وَاشْرَبُوا هَنِيئًا بِمَا أَسْلَفْتُمْ فِي الْأَيَّامِ الْخَالِيَةِ(24) [Han och hans medbröder skall uppmanas:] "Ät och drick av hjärtans lust! [Detta är lönen] för de [goda handlingar] som ni sände framför er!" |
وَأَمَّا مَنْ أُوتِيَ كِتَابَهُ بِشِمَالِهِ فَيَقُولُ يَا لَيْتَنِي لَمْ أُوتَ كِتَابِيَهْ(25) Men den som får ta emot sin bok med vänster hand skall säga: "Ack, om jag ändå hade sluppit se min bok |
وَلَمْ أَدْرِ مَا حِسَابِيَهْ(26) och fått förbli i okunnighet om denna räkenskap över mitt [liv]! |
يَا لَيْتَهَا كَانَتِ الْقَاضِيَةَ(27) Om ändå detta hade varit slutet! |
مَا أَغْنَىٰ عَنِّي مَالِيَهْ ۜ(28) Ingen nytta har jag av allt det som jag ägde! |
هَلَكَ عَنِّي سُلْطَانِيَهْ(29) Mina argument har mist all styrka!" |
خُذُوهُ فَغُلُّوهُ(30) [Då skall befallningen ges:] "Grip honom och slå honom i en krage av järn |
ثُمَّ الْجَحِيمَ صَلُّوهُ(31) och låt helvetets lågor sveda honom. |
ثُمَّ فِي سِلْسِلَةٍ ذَرْعُهَا سَبْعُونَ ذِرَاعًا فَاسْلُكُوهُ(32) Kedja därefter ihop honom [med andra syndare] i en kedja vars längd är sjuttio alnar; |
إِنَّهُ كَانَ لَا يُؤْمِنُ بِاللَّهِ الْعَظِيمِ(33) han ville nämligen inte tro på Guds höga majestät, |
وَلَا يَحُضُّ عَلَىٰ طَعَامِ الْمِسْكِينِ(34) och uppmanade ingen att ge den fattige att äta. |
فَلَيْسَ لَهُ الْيَوْمَ هَاهُنَا حَمِيمٌ(35) Därför har han här i dag ingen vän |
وَلَا طَعَامٌ إِلَّا مِنْ غِسْلِينٍ(36) och får ingen annan föda än sådana motbjudande anrättningar |
لَّا يَأْكُلُهُ إِلَّا الْخَاطِئُونَ(37) som bara syndarna kan svälja." |
فَلَا أُقْسِمُ بِمَا تُبْصِرُونَ(38) VID allt det som ni kan urskilja |
وَمَا لَا تُبْصِرُونَ(39) och vid det som ni inte kan urskilja! |
إِنَّهُ لَقَوْلُ رَسُولٍ كَرِيمٍ(40) Förvisso är detta ett ädelt Sändebuds ord, |
وَمَا هُوَ بِقَوْلِ شَاعِرٍ ۚ قَلِيلًا مَّا تُؤْمِنُونَ(41) inte ord av en poet - få är de ting ni tror på! - |
وَلَا بِقَوْلِ كَاهِنٍ ۚ قَلِيلًا مَّا تَذَكَّرُونَ(42) Inte heller ord av en spåman - få är de ting ni ägnar eftertanke åt! |
تَنزِيلٌ مِّن رَّبِّ الْعَالَمِينَ(43) [Detta är] en uppenbarelse från världarnas Herre! |
وَلَوْ تَقَوَّلَ عَلَيْنَا بَعْضَ الْأَقَاوِيلِ(44) Om han [som fått uppenbarelserna sig anförtrodda hade tillfogat] några ord och påstått att de var Våra, |
لَأَخَذْنَا مِنْهُ بِالْيَمِينِ(45) skulle Vi ha gripit hans högra hand |
ثُمَّ لَقَطَعْنَا مِنْهُ الْوَتِينَ(46) och sedan ha skurit upp hans kroppspulsåder. |
فَمَا مِنكُم مِّنْ أَحَدٍ عَنْهُ حَاجِزِينَ(47) Ingen av er hade då kunnat rädda honom! |
وَإِنَّهُ لَتَذْكِرَةٌ لِّلْمُتَّقِينَ(48) [Denna Koran] är helt visst en påminnelse till dem som fruktar Gud och ständigt har Honom för ögonen. |
وَإِنَّا لَنَعْلَمُ أَنَّ مِنكُم مُّكَذِّبِينَ(49) Vi vet att det bland er finns de som kommer att förneka [den] |
وَإِنَّهُ لَحَسْرَةٌ عَلَى الْكَافِرِينَ(50) och detta kommer att orsaka förnekarna [själva] bitter grämelse. |
وَإِنَّهُ لَحَقُّ الْيَقِينِ(51) Helt visst är den den absoluta Sanningen. |
فَسَبِّحْ بِاسْمِ رَبِّكَ الْعَظِيمِ(52) Prisa därför din Herres namn, omstrålat av makt och härlighet! |
Ahmed Al Ajmy
Bandar Balila
Khalid Al Jalil
Saad Al Ghamdi
Saud Al Shuraim
Abdul Basit
Abdul Rashid Sufi
Abdullah Basfar
Abdullah Al Juhani
Fares Abbad
Maher Al Muaiqly
Al Minshawi
Al Hosary
Mishari Al-afasi
Yasser Al Dosari
