Sura Taha — Vers 107

Förklaring av ord i versen:

• ʿiwaj (عِوَجًا): betyder lutning, avvikelse, sänka eller dalgång.
• amt (أَمْتًا): betyder höjning, upphöjning eller ojämnhet som syns på markytan.

Tolkning av versen:

Denna vers beskriver tillståndet på jorden efter att den har förstörts och förvandlats till en helt slät yta. Versen säger att när denna stora händelse inträffar, kommer jorden att vara så fullständigt jämn och utplattad att ingen som betraktar den kan se någon som helst lutning, sänka eller höjning. Varken dalar eller kullar kommer att finnas kvar – allt blir en enda jämn, öppen slätt utan några hinder eller ojämnheter. Detta är en bild av den nya jorden som skapas för uppståndelsens dag, där allt som fanns av berg, dalar och andra formationer har jämnats ut helt och hållet.

Lärdomar och insikter från versen:

• Versen visar på Guds allmakt och förmåga att förvandla hela skapelsen på ett ögonblick. Den som har makt att jämna ut hela jorden och göra den till en slät yta, har också makt att återuppväcka de döda och ställa dem till svars för sina handlingar.
• Denna vers inger hopp hos den troende om att Guds löfte är sant och att den dag som utlovats kommer att inträffa. Den uppmanar människan att förbereda sig för denna dag genom goda handlingar och uppriktig tro.
• Versen påminner oss om att allt i denna värld – berg, dalar, höjder och sänkor – är tillfälligt och kommer att försvinna. Det eviga är det som väntar hos Gud, och därför bör människans fokus vara på det som består snarare än det som förgår.
• Den beskriver också rättvisans fullkomlighet på uppståndelsens dag – en dag då ingen orättvisa eller brist kommer att finnas, precis som jorden blir helt jämn utan några brister eller ojämnheter. Detta är en tröst för den som har blivit orättvist behandlad i denna värld, för Gud kommer att skipa fullkomlig rättvisa på en dag då allt ställs till rätta.