Sura Al-Mu'minun — Vers 105

Ordens betydelser:

• آيَاتِي (Mina tecken): Här avses Koranens verser som sändes ner till profeten Muhammed (frid vare med honom).
• تُتْلَىٰ (reciteras/läses upp): Att verserna läses upp för någon på ett tydligt sätt.
• تُكَذِّبُونَ (ni förnekade/ljög om): Att man avvisar sanningen och påstår att den är lögn.

Tolkning av versen:

Denna vers är en del av dialogen som äger rum på Domedagen, där de som hamnat i helvetet tillrättavisas. De tillfrågas med en förebrående ton: "Fick inte Mina verser reciteras för er i världen? Läste inte Koranen upp för er, och hörde ni inte dess budskap med egna öron?" Trots att sanningen nådde dem på ett klart och tydligt sätt, valde de att förneka den och kalla den för lögn. De vände sig bort från den och vägrade ta emot den med ödmjukhet och lydnad. Denna fråga är inte för att få ett svar, utan för att påminna dem om orsaken till deras straff – att de förkastade Guds tecken som de faktiskt hade fått ta del av. Det är en skarp tillrättavisning som visar att de inte har någon ursäkt, eftersom bevisen hade nått dem och varningen hade framförts.

Lärdomar och budskap från versen:

• Sanningen har nått människan genom Guds uppenbarelse, och ingen kan på Domedagen säga att de inte visste eller att de inte blev varnade.
• Att förneka Guds tecken efter att de har framförts på ett klart sätt är en allvarlig synd som leder till evigt fördärv.
• Denna vers uppmanar oss att ta Koranen på allvar, lyssna på den med eftertanke och inte behandla den som något oviktigt eller förkasta den.
• Den påminner oss om att vi har fått en stor gåva – Guds vägledning – och att vi bör vara tacksamma genom att tro och handla i enlighet med den, så att vi inte hamnar i samma tillstånd som de som tillrättavisas här.
• Den visar på Guds rättvisa: Han straffar ingen utan att först ha framfört bevisen och varningen, vilket gör att straffet är fullkomligt rättfärdigt.