Sura Al-Ma'ida — Vers 79

Ordens betydelser:

• لَا يَتَنَاهَوْنَ – De förmanade inte varandra, det vill säga de hindrade inte varandra.
• مُنكَرٍ – Det som är förkastligt och förbjudet enligt religionen.
• فَعَلُوهُ – Som de begick (synden som de utförde).

Tolkning av versen:

Dessa människor – israeliterna som nämns i sammanhanget – begick syndiga handlingar öppet utan att någon av dem förmanade eller hindrade de andra. De såg varandra begå förkastliga gärningar, men ingen ingrep eller visade missnöje. Tvärtom accepterade de synden och lät den spridas utan motstånd. Detta var ett tecken på deras fördärv och förlust av gudsfruktan. Versen avslutar med en skarp fördömelse: "Förfärligt är det som de brukade göra!" – vilket innebär att deras underlåtenhet att förmana varandra var en av de värsta handlingarna, och den bidrog till att de förtjänade Guds förbannelse och avlägsnande från Hans nåd.

Lärdomar och budskap:

1. Att förmana varandra till gott och avhålla från ont är en grundläggande plikt i islam – den som tiger inför synd blir delaktig i dess spridning.
2. Att tiga inför orättfärdighet är en allvarlig synd i sig, även om man inte själv begår handlingen.
3. Samhällets välfärd beror på att dess medlemmar tar ansvar för varandra – när detta ansvar försummas, drabbas hela gemenskapen av Guds vrede.
4. Islam uppmuntrar till mod och ärlighet i att säga sanningen, och detta är en väg till Guds kärlek och samhällets reformation.
5. Denna vers lär oss att en sann troende inte kan vara likgiltig inför synd – hjärtat måste reagera och tungan måste tala, åtminstone genom att fördöma det onda med hjärtat om man inte kan ändra det med handling.