Sura Al-Ma'arij — Vers 12

Ordens betydelser:

• صَاحِبَتِهِ (sāḥibatihi): hans hustru/maka.
• أَخِيهِ (akhīhi): hans bror.

Tolkning av versen:

Denna vers är en fortsättning på beskrivningen av den otrognas önskan på Domedagen. Han kommer att erbjuda sina närmaste som lösen för att rädda sig själv från straffet. Versen nämner specifikt hans hustru och hans bror – de två som står honom närmast i livet – som han är villig att offra. Detta visar hur djup hans förtvivlan och rädsla är, då han är beredd att offra dem som var honom kärast i världen, i hopp om att undkomma Guds straff. Det understryker också att ingen människa, hur nära eller kär den än är, kan hjälpa en annan på den Dagen, och att varje själ endast kommer att bekymra sig för sig själv.

Lärdomar och budskap:

• Denna vers lär oss att ingen familjeband eller vänskap kan rädda en människa från Guds straff om hon inte har trott och handlat rättfärdigt.
• Den påminner oss om att vår relation till Gud är det viktigaste, och att vi inte ska förlita oss på våra nära och kära för frälsning på Domedagen.
• Den uppmuntrar oss att leva ett liv i lydnad mot Allah och att sträva efter Hans nåd, så att vi inte hamnar i en sådan förtvivlad situation.
• Den visar också på islams rättvisa: varje människa bär ansvar för sina egna handlingar, och ingen kan ta på sig en annans synd eller straff.