Sura Yunus — Vers 42

Ordens betydelser:

• يَسْتَمِعُونَ – lyssnar (med öronen, men utan hjärta).
• الصُّمّ – de döva (här: de som är döva för sanningen, som inte tar emot vägledning).
• لَا يَعْقِلُونَ – de som inte förstår eller använder sitt förstånd.

Tolkning av versen:

Bland de otrogna finns det de som lyssnar på dig, o Profet, när du reciterar Koranen, men deras lyssnande är inte förenat med vare sig acceptans eller eftertanke. Deras hjärtan är slutna och tar inte emot det de hör. Därför frågar Gud dig retoriskt: Kan du få de döva att höra? Svaret är nej. På samma sätt kan du inte vägleda dessa människor, för de har gjort sig själva döva inför sanningen – de hör orden men förstår inte innebörden, eftersom de vägrar att använda sitt förnuft. Vägledning ligger endast i Guds hand; din uppgift är endast att förmedla budskapet.

Lärdomar från versen:

1. Profeten (frid vare med honom) är endast en förmedlare av budskapet; han har ingen makt att tvinga fram vägledning i människors hjärtan. Detta lär oss att vi ska fokusera på att förmedla sanningen med uppriktighet, utan att förtvivla över dem som inte svarar.
2. Att lyssna med öronen utan att öppna hjärtat är värdelöst – sann vägledning kräver både hörsel och förstånd. Därför uppmanas vi att lyssna på Koranen med närvaro och begrundan.
3. Islam är en religion som hedrar förnuftet; den kallar människor till att tänka och reflektera, inte till blind efterföljd. Den som vänder sig bort från förnuftet och sanningen stänger dörren till sin egen vägledning.
4. Barmhärtigheten i denna vers ligger i att Gud inte belastar sin Profet med det som ligger utanför hans förmåga – och på samma sätt belastar Han oss inte med att garantera andras vägledning, utan endast med att förmedla och leva efter sanningen på bästa sätt.