Sura Al-Kahf — Vers 25

Förklaring av ord och uttryck:

• "وَلَبِثُوا": De stannade kvar / förblev.
• "فِي كَهْفِهِمْ": I deras grotta.
• "ثَلَاثَ مِائَةٍ سِنِينَ": Trehundra år.
• "وَازْدَادُوا تِسْعًا": Och de lade till nio (år), det vill säga totalt trehundranio år.

Tolkning av versen:

Denna ädla vers berättar för oss att de unga männen (ashab al-kahf) förblev sovande i sin grotta under en mycket lång tid – trehundra år enligt solåret, och när de räknas enligt månåret blir det trehundranio år. Skillnaden beror på att månåret är kortare än solåret. De var vid liv men sovande, och Allah bevarade deras kroppar under hela denna period. Detta är ett tydligt bevis på Allahs makt och hans förmåga att göra vad Han vill, och att tiden ligger i Hans hand. Versen kommer som ett svar på dem som tvistade om hur länge de stannade, och den fastställer sanningen med exakthet.

Lärdomar och budskap:

• Allahs makt är oinskränkt; Han kan bevara människor vid liv utan mat och dryck under århundraden, vilket stärker tron på att ingenting är omöjligt för Honom.
• Tiden är en av Allahs skapelser, och Han förkortar eller förlänger den som Han vill – detta lär oss att förlita oss på Allah och inte på våra egna beräkningar.
• Berättelsen om grottans folk är ett bevis på att de som söker skydd hos Allah och håller fast vid sin tro, kommer att få Hans hjälp och beskydd på ett sätt som överträffar allt förnuft.
• Denna vers uppmuntrar oss att vara tålmodiga och uthålliga i tron, även om vägen är lång, ty utgången tillhör de rättfärdiga.
• Den påminner oss om att det som är viktigt inte är längden på tiden, utan hur vi tillbringar den i lydnad mot Allah och i tjänst för Hans sak.