Sura Ash-Shu'ara — Vers 118

Ordens betydelser:

• فَافْتَحْ – döm och avgör (mellan oss).
• فَتْحًا – en avgörande dom som skiljer sanning från lögn.

Tolkning av versen:

När profeten Nuh (Noah) – frid vare med honom – insåg att hans folk envist fortsatte att förneka honom och vägrade att tro, vände han sig till sin Herre med en innerlig bön. Han bad Allah att döma mellan honom och hans folk med en rättvis och avgörande dom, som skulle skilja sanningen från lögnen och låta rättvisan segra. Han bad också att Allah skulle rädda honom och de troende som var med honom från det straff som skulle drabba de förnekande. Detta var en bön om befrielse från ondskan och följderna av de orättfärdigas handlingar, och en bekräftelse på att profeten och de troende var på sanningens sida medan motståndarna var på villovägar.

Lärdomar från versen:

1. En troende vänder sig alltid till Allah i svåra stunder och lägger sin sak i Hans händer, ty Han är den rättvise domaren som aldrig sviker.
2. Profeterna bad inte om hämnd för egen skull, utan för att sanningen skulle segra och rättvisan skipas – detta lär oss att alltid sträva efter rättvisa och sanning.
3. Versen visar vikten av gemenskap med de troende – Nuh bad inte bara för sig själv utan för alla som trodde med honom, vilket lär oss att bry oss om våra medmänniskor och be för dem.
4. Den inger hopp och trygghet hos den troende att Allah alltid hör bönen och räddar sina tjänare ur prövningar, oavsett hur stora svårigheterna är.
5. Den påminner oss om att utgången alltid är till de rättfärdigas fördel, och att tålamod och uthållighet i tron leder till seger och frälsning.