Sura As-Saffat — Vers 135

Ordens betydelser:

• ʿAjūz (عَجُوزًا): En gammal, åldrad kvinna.
• Fī al-ghābirīn (فِي الْغَابِرِينَ): Bland de som stannar kvar, dvs. de som blir kvar i straffet och förintelsen.

Tolkning av versen:

I denna vers fortsätter berättelsen om profeten Lūt (Lots) frid vare med honom. Gud den Upphöjde berättar att Han räddade Lūt och hela hans familj från det förödande straff som drabbade hans folk – utom en gammal kvinna, som var hans hustru. Hon var en kvinna som inte trodde på sin makes budskap, utan delade sitt folks otro och deras onda handlingar. Därför blev hon kvar bland dem som förintades och gick under med dem i straffet. Hennes släktskap med profeten Lūt kunde inte rädda henne, eftersom hon själv valde otro framför tro. Detta visar att räddningen från Guds straff endast sker genom tro och rättfärdighet, inte genom släktskap eller sociala band.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Tron är det enda som räddar: Ingen människa kan räddas från Guds straff genom att enbart vara släkt med en profet eller en rättfärdig person. Varje människa är ansvarig för sin egen tro och sina handlingar.
2. Guds rättvisa: Straffet drabbar alla som förtjänar det, oavsett deras ställning eller relationer. Detta inger hopp hos de svaga och rättfärdiga, och varning hos de orättfärdiga.
3. Vikten av att välja rätt sida: Hustrun till Lūt valde att stå med sitt folks otro och ondska, trots att hon levde med en profet. Detta lär oss att omgivningen inte avgör vår väg – utan vårt eget val av sanning och rättfärdighet.
4. Nåden är för de troende: Guds räddning och barmhärtighet omfattar dem som tror och följer sina profeter, medan de som vänder sig bort från sanningen lämnas åt konsekvenserna av sina val. Detta uppmuntrar oss att alltid söka Guds vägledning och hålla fast vid tron, oavsett hinder.