Sura Al-Qiyama — Vers 13

Förklaring av viktiga ord i versen:

• يُنَبَّأُ: Människan underrättas och informeras.
• بِمَا قَدَّمَ: Med det som människan sänt framför sig av goda eller onda handlingar under sin livstid.
• وَأَخَّرَ: Med det som hon lämnat efter sig eller försummat att göra.

Tolkning av versen:

På Domedagen kommer människan att få fullständig kännedom om alla sina handlingar – både de som hon utförde under sitt liv och de som hon lämnade ogjorda eller sköt upp. Det innefattar allt gott och ont som hon sänt framför sig, samt de spår och efterlämningar som hon lämnat efter sig, vare sig det är goda seder som andra följer eller dåliga exempel som efterlevs. Denna underrättelse sker på ett sätt som gör att människan själv blir ett vittne över sig själv, och ingen handling – hur liten eller stor den än är – förblir dold. Allah kommer att visa henne allt, så att hon själv erkänner sina gärningar utan att kunna förneka något.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Ansvarstagande: Versen påminner oss om att vi är ansvariga för våra handlingar, både de vi gör och de vi underlåter att göra. Detta ingjuter en känsla av medvetenhet och allvar i vår vardag.
2. Vikten av att lämna gott efter sig: Att sprida godhet och kunskap som gagnar andra är en investering som fortsätter att ge belöning även efter döden. Den som lämnar en god sed efter sig får belöning för varje person som följer den.
3. Rättvisans fullkomlighet: Denna vers visar på Allahs fullkomliga rättvisa – ingen handling förbises, och allt kommer att visas på Domedagen. Detta inger trygghet hos den troende och varning för den som försummar sina plikter.
4. Uppmuntran till gott: Versen uppmuntrar oss att skynda oss att göra gott och inte skjuta upp det, eftersom vi kommer att ställas till svars för det vi försummade.
5. Hopp och fruktan: Den troende känner hopp inför Allahs barmhärtighet när han ser sina goda gärningar, och fruktan inför sina brister – en balans som leder till ett rättfärdigt liv.