Sura An-Nazi'at — Vers 29

Förklaring av viktiga ord och uttryck i versen:

• "وَأَغْطَشَ لَيْلَهَا": Han gjorde dess natt mörk, det vill säga Han skapade mörkret i jordens natt.
• "وَأَخْرَجَ ضُحَاهَا": Han frambringade dess ljus, det vill säga Han lät solens ljus och dagens klarhet träda fram.

Tolkning av versen:

Efter att ha nämnt skapelsen av himlen och hur Han höjde den och fulländade dess konstruktion, fortsätter den Allsmäktige att beskriva sina tecken: Han gjorde jordens natt mörk genom solens nedgång, så att mörkret sänker sig över den. Därefter frambringade Han dess ljus och klarhet genom solens uppgång, så att dagen träder fram med sitt sken. Detta är en hänvisning till växlingen mellan natt och dag, som sker genom Guds ordning och fulländade skapelse – en växling som människor upplever varje dag och som vittnar om Skaparens makt och visdom. Denna växling är inte en slump, utan en del av Guds precisa plan för universum, där mörker och ljus följer varandra i en perfekt balans till nytta för människor, djur och växter.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Guds makt och fulländade skapelse: Växlingen mellan natt och dag är ett levande bevis på Guds förmåga att skapa och styra universum. Den som begrundar denna växling inser att Gud är allsmäktig och att ingenting är omöjligt för Honom.
2. Uppskattning av Guds välsignelser: Mörkret ger ro och vila, medan ljuset möjliggör arbete och strävan. Denna balans är en stor välsignelse som människan bör vara tacksam för.
3. Påminnelse om uppståndelsen: Om Gud kan skapa denna enorma himmel och ordna nattens och dagens växling, så är Han absolut kapabel att återuppväcka de döda. Detta stärker tron på livet efter döden och uppmuntrar människan att förbereda sig för den dagen.
4. Begrundan av skapelsen leder till tro: Att reflektera över naturens under och den precision som präglar allt skapat, för människan närmare sin Skapare och ökar hennes kärlek till Honom samt hennes ödmjukhet inför Hans storhet.