Sura Yusuf — Vers 84

Förklaring av några ord i versen:

• تَوَلَّىٰ: vände sig bort, avlägsnade sig.
• يَا أَسَفَىٰ: ett uttryck för djup sorg och saknad; "ack, min sorg".
• ابْيَضَّتْ عَيْنَاهُ: hans ögon blev vita, dvs. han förlorade synen.
• كَظِيمٌ: den som håller tillbaka sin sorg och inte visar den, fylld av inre smärta.

Tolkning av versen:

Profeten Jakob (Ya'qub), frid vare med honom, vände sig bort från sina söner i sorg och avståndstagande från det de hade sagt, då hans hjärta var fyllt av smärta över deras ord. Han utropade: "Ack, min djupa sorg över Josef!" – och hans ögon blev vita, det vill säga han miste synen på grund av den intensiva gråten och sorgen som aldrig lämnade honom. Trots detta var han en som höll tillbaka sin smärta; han klagade inte inför människorna utan dolde sin sorg och vände sig endast till sin Herre med den. Hans hjärta var fyllt av sorg, men han var tålmodig och höll sin förtvivlan inom sig.

Lärdomar och budskap från versen:

• Denna vers visar på djupet av faderlig kärlek och den stora prövning som Profeten Jakob utsattes för, vilket lär oss att även de största profeterna drabbas av hårda prövningar, men de förblir tålmodiga och förtröstansfulla på Gud.
• Den visar att sorg och gråt är naturliga mänskliga känslor som inte motsäger tron eller tålamodet, så länge man inte klagar över Guds beslut eller förlorar hoppet om Hans nåd.
• Den uppmuntrar den troende att dölja sin smärta och vända sig till Gud i bön och förtröstan, istället för att klaga inför människor, vilket är ett tecken på inre styrka och uppriktig tro.
• Versen påminner oss om att Guds prövningar kan vara mycket tunga, men att tålamod och tillit till Gud alltid leder till lättnad och seger, precis som Jakob senare fick återförenas med Josef genom Guds nåd.