Sura An-Nahl — Vers 21

Ordens betydelser:

• Amwātun (أَمْوَاتٌ): döda, livlösa ting.
• Ghayru aḥyāʾin (غَيْرُ أَحْيَاءٍ): utan liv, och som inte kommer att återuppväckas till liv.
• Yashʿurūn (يَشْعُرُونَ): de förnimmer, märker eller vet.
• Ayyāna (أَيَّانَ): när, vid vilken tidpunkt.
• Yubʿathūn (يُبْعَثُونَ): de ska sändas upp (återuppväckas) på domedagen.

Tolkning av versen:

Dessa avgudar som de otroende dyrkar är döda ting, helt utan liv – de är inte som levande varelser som en gång dör och sedan återuppväcks. De är livlösa föremål, skapade av människohänder, utan själ eller medvetande. De har ingen kunskap och förnimmer ingenting, inte ens tidpunkten för när de själva ska återuppväckas tillsammans med sina dyrkare på domedagen, för att då kastas i helvetets eld tillsammans med dem. Detta visar på deras totala oförmåga och maktlöshet, och att de inte förtjänar någon form av dyrkan.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Ren monoteism (Tawḥīd): Versen lär oss att endast Allah – den Allsmäktige – är värdig dyrkan, för Han är den Levande som varken dör eller sover, medan allt annat är dött och maktlöst.
2. Förnuftets vägledning: En förnuftig människa inser att det är meningslöst att dyrka ting som varken kan höra, se, hjälpa eller ens veta när de själva ska återuppväckas. Detta väcker hjärtat till eftertanke om skapelsens ändamål.
3. Domedagens verklighet: Versen påminner oss om att domedagen är en sanning, då alla – både dyrkare och dyrkade – kommer att samlas inför Allah för att få sin rättvisa dom.
4. Frihet från avgudadyrkan: Genom att förstå avgudarnas totala oförmåga frigör sig människan från tomma vidskepelser och riktar sin tro och sitt hopp enbart till Allah, som är den ende som kan ge liv, ta liv och uppväcka på nytt.
5. Islamisk trosstyrka: Denna vers ingjuter trygghet i den troendes hjärta, då den visar att islam bygger på sanning och logik, inte på blinda traditioner eller meningslösa ritualer.