Sura Taha — Vers 88

Ordens betydelser:

• ʿijl – en kalv.
• jasad – en kropp utan själ, en form.
• khuwār – ljudet som en ko eller kalv ger ifrån sig, alltså bölande.
• nasī – han glömde, eller lämnade det.

Tolkning av versen:

As-Samiri tog guldsmyckena som de israelitiska folket hade lånat från egyptierna och smälte dem. Därefter formade han dem till en kalv av kött och blod – en kropp utan liv – som kunde ge ifrån sig ett bölande ljud, likt en riktig kalv. Detta ljud uppstod genom en bedräglig teknik, inte genom att kalven var levande. När folket såg detta, sade de som blivit förvillade av As-Samiris kätteri: "Detta är er gud och Moses gud – men Moses har glömt honom här och gått för att söka honom någon annanstans." De menade att Moses hade lämnat sin gud vid detta berg och gått för att söka honom, vilket var en ren lögn och ett stort misstag. I själva verket var detta en prövning från Allah för att visa folkets svaghet i tro och deras benägenhet att följa villoläror.

Lärdomar och vägledning:

1. Denna vers visar faran med att följa människor som utnyttjar okunskap och svaghet i tro – As-Samiri kunde lura ett helt folk genom sina tricks, vilket visar att villolärare alltid funnits och kommer att finnas.
2. Den visar på vikten av att vara fast i sin tro och inte låta sig påverkas av synliga mirakel eller ljud som kan vara bedrägliga – sann gudstro bygger på kunskap och insikt, inte på känslor eller yttre fenomen.
3. Den påminner oss om att människor som vänder sig bort från Allahs vägledning snabbt kan falla i avgudadyrkan, även efter att de sett stora tecken – därför måste vi ständigt förnya vår tro och söka kunskap.
4. Den visar att Allahs prövningar kan komma genom att Han låter onda människor få makt att förleda andra, men att de troende som håller fast vid sanningen till slut segrar, precis som Moses återvände och rättade till misstaget.