Sura Ash-Shu'ara — Vers 11

Ordens betydelser:

• قَوْمَ فِرْعَوْنَ – Faraos folk, det vill säga egyptierna som följde Farao och hans undersåtar.
• أَلَا يَتَّقُونَ – "Skulle de inte frukta Allah?" – det vill säga, borde de inte vara gudfruktiga och avhålla sig från otro och synd genom att lyda Allahs befallningar och undvika Hans förbud.

Tolkning av versen:

I denna ädla vers berättar Allah för oss att Han kallade på Mūsā (Moses) och sade till honom att gå till de orättfärdiga människorna – Faraos folk. Dessa människor var kända för sitt förtryck, sin arrogans och sin otro. Allah befallde Mūsā att säga till dem: "Skulle de inte frukta Allahs straff och avstå från det de praktiserar av otro och synd?" Meningen är att de borde reflektera över Allahs makt och Hans straff, och därför lämna sin otro och sitt högmod, och istället underkasta sig Allah genom att lyda Hans befallningar och undvika Hans förbud. Budskapet framfördes med mildhet och vänlighet, i enlighet med profetisk vägledning, för att väcka deras hjärtan till eftertanke och omvändelse.

Lärdomar och vägledning från versen:

• Versen visar Allahs barmhärtighet och tålamod, då Han sänder profeter till även de mest envisa och orättfärdiga folken för att vägleda dem, istället för att omedelbart straffa dem.
• Den lär oss att inbjudan till Allah (da'wah) bör börja med att påminna om Allahs fruktan (taqwā), eftersom detta är grunden för all rättelse och förändring.
• Den betonar vikten av att tala till människor med mildhet och visdom, även när de är orättfärdiga, eftersom hårda ord sällan leder till hjärtats uppmjukning.
• Versen påminner oss om att sann gudsfruktan innebär att man både utför det Allah befaller och avhåller sig från det Han förbjuder – detta är vägen till framgång i detta liv och i det eviga livet.
• Den inger hopp hos den som bär budskapet om sanning, att Allah alltid stödjer Sina sändebud, och att ingen makt – hur stor den än är – kan hindra Allahs vägledning från att nå dem som söker den.