Sura As-Saffat — Vers 32

Ordens betydelser i versen:

• فَأَغْوَيْنَاكُمْ – Vi förledde er och fick er att avvika från den rätta vägen.
• غَاوِينَ – Vilseförda, de som avvikit från sanningen och rätt vägledning.

Tolkning av versen:

De vilseledda ledarna säger till sina följare på Domedagen, som ett svar på deras anklagelser: "Vi förledde er inte med tvång, utan vi kallade er till villfarelse och otro, och ni följde oss frivilligt. Vi var själva vilseförda före er, och genom vår villfarelse drog vi er med oss i fördärvet. Vi gick vilse från vägledningens väg, och vi fick er att gå vilse tillsammans med oss."

Dessa ord är ett erkännande från ledarna att de bar en del av skulden, men de påminner samtidigt följarna om att de hade ett eget val och ett eget ansvar. De var inte tvungna att följa dem, utan de valde att göra det av egen fri vilja.

Lärdomar från versen:

• Människan har ett fritt val och bär själv ansvaret för sina handlingar; ingen kan tvinga en annan till otro eller synd, utan var och en väljer sin egen väg.
• Den som följer en vilseledare utan att använda sitt förnuft kommer att ångra sig på Domedagen, men ångern då är förgäves.
• Versen varnar för att följa auktoriteter blint, och uppmanar till att söka sanningen med insikt och eftertanke.
• Den visar att de som leder andra till villfarelse kommer att ställas till svars för sitt ledarskap, men de som följde dem kommer också att ställas till svars för sin lydnad.
• Islam uppmanar till självständigt tänkande och att inte följa någon utan bevis, samtidigt som den betonar vikten av att ta ansvar för sina val i livet.