Sura Al-An'am — Vers 149

Ordens betydelser:

• الْحُجَّةُ الْبَالِغَةُ: Det avgörande, fullständiga och ovedersägliga beviset som når fram till varje människa och lämnar inget utrymme för ursäkter.
• لَهَدَاكُمْ: Han skulle ha väglett er och framgångsrikt lett er till tron.

Tolkning av versen:

Säg, o Muhammad, till dessa avgudadyrkare som framför sina svaga argument och falska förevändningar för att rättfärdiga sin otro: Alla fullkomliga och avgörande bevis tillhör Gud allena. Hans bevis är så fullständiga att de når fram till alla och bryter ner alla invändningar, och de gör era ursäkter ogiltiga inför Honom. Om Han hade velat att ni alla skulle vägledas till sanningen, skulle Han ha gett er framgång till tron och lett er till den rätta vägen. Men Hans visdom krävde att vägledningen skulle ske genom budbärare och uppenbarelser, och att människan skulle välja med sin fria vilja. Därför är Hans bevis upprättade, och ingen har någon ursäkt efter att budbärarna har kommit.

Lärdomar från versen:

• Guds bevis är fullständiga och oemotsägliga, och ingen människa kan komma med en giltig ursäkt inför Honom efter att sanningen har förmedlats.
• Vägledning och vilsegång sker genom Guds vilja, men detta strider inte mot människans fria val – snarare är Guds vilja kopplad till Hans visdom och rättvisa.
• Versen lär oss att vi inte ska förlita oss på Guds förutbestämmelse som en ursäkt för att försumma våra plikter, utan vi ska sträva efter sanningen och följa budbärarnas vägledning.
• Den inger hopp hos den som söker sanningen, eftersom Gud vill vägleda dem som uppriktigt vänder sig till Honom, och den varnar den som vänder sig bort från sanningen att ingen ursäkt kommer att accepteras.