Sura Ad-Dukhan — Vers 25

Förklaring av ord och uttryck i versen:

• كَمْ (Kam): En partikel som används för att uttrycka ett stort antal eller mängd, här i betydelsen "hur många" eller "vilken stor mängd".
• تَرَكُوا (Taraku): De lämnade efter sig, övergav.
• جَنَّاتٍ (Jannat): Trädgårdar och parker med frodiga träd och växtlighet.
• عُيُونٍ (Uyun): Källsprång och rinnande vattenkällor.

Tolkning av versen:

Efter att ha berättat om Faraos och hans folks undergång genom dränkningen i havet, riktar Gud här blicken mot det som de lämnade efter sig. Versen framhåller hur mycket de övergav av paradisiska trädgårdar med frodiga träd och frukter, samt källsprång med friskt, rinnande vatten. Dessa välsignelser, som de njöt av i överflöd och högmod, blev plötsligt värdelösa när döden kom och Guds straff drabbade dem. De kunde inte ta med sig något av detta, utan lämnade allt bakom sig som ett minne av deras fåfänga liv. Uttrycket "كَمْ" (hur många) betonar den enorma mängden av dessa rikedomar, vilket gör deras förlust ännu mer smärtsam och deras öde ännu mer beaktansvärt.

Lärdomar och insikter från versen:

• Denna vers påminner oss om att världsliga ägodelar, oavsett hur storslagna de är, är tillfälliga och övergående. Ingen mängd trädgårdar eller vattenkällor kan rädda en människa från Guds dom.
• Den visar på Guds makt och rättvisa – Han kan ta bort välsignelser från dem som missbrukar dem och lever i arrogans och olydnad.
• Den uppmanar oss att inte fästa våra hjärtan vid jordiska ting, utan att sträva efter det eviga livet genom tro och goda handlingar, så att vi inte lider samma öde som Farao och hans folk.
• Den inger hopp hos de troende att Guds hjälp alltid kommer, och att de som förtrycker och lever i överflöd till slut kommer att stå tomhänta inför sin Skapare.