Sura Al-Fath — Vers 22

Ordens betydelser i versen:

• لَوَلَّوُا الْأَدْبَارَ – De skulle ha vänt ryggarna, det vill säga flytt från slagfältet i nederlag.
• وَلِيًّا – En beskyddare som tar hand om deras angelägenheter och försvarar dem.
• نَصِيرًا – En hjälpare som stödjer dem i striden mot er.

Tolkning av versen:

Om de som förnekar sanningen – det vill säga Quraysh-folket i Mecka – hade kämpat mot er, o troende, skulle de ha flytt och vänt er ryggen i full reträtt, precis som den som besegras i strid. De skulle inte ha stått emot er alls. Därefter skulle de inte finna någon beskyddare som kunde skydda dem från er, inte heller någon hjälpare som kunde stödja dem i kampen mot er. Detta är en gudomlig garanti för segern åt de troende, och en bekräftelse på att Gud – den Upphöjde – skyddar och hjälper dem mot sina fiender, oavsett hur många eller starka dessa fiender än må vara.

Lärdomar och budskap från versen:

• Versen ingjuter mod och trygghet i de troendes hjärtan, och lär dem att förlita sig på Gud i alla situationer, ty Han är den som ger seger och skyddar sina tjänare.
• Den visar att den sanna makten ligger hos Gud, och att fiender – hur starka de än verkar – är svaga inför Guds vilja och kraft.
• Versen uppmuntrar de troende att inte frukta sina fiender, utan att lita på Guds löfte om hjälp och seger, vilket stärker deras tro och fördjupar deras övertygelse om att islam är sanningen som Gud har lovat att stödja.
• Den påminner om att ingen verklig beskyddare eller hjälpare finns utom Gud, och att alla allianser utan Honom är värdelösa och förgängliga.