Sura Ash-Shu'ara — Vers 222

Förklaring av viktiga ord i versen:

• "Af-fāk" (أَفَّاكٍ): En lögnare, en som är mycket van vid att ljuga och förvränga sanningen.
• "Athīm" (أَثِيمٍ): En som är mycket syndfull, en som begår många synder och överträdelser.

Tolkning av versen:

Efter att ha nämnt att de onda krafterna inte kommer ner med uppenbarelsen, förtydligar denna vers för människorna vilka som faktiskt får besök av dessa onda väsen. De onda krafterna sänker sig inte över de rättfärdiga och ärliga, utan över varje lögnare som är djupt försjunken i synder och överträdelser. Dessa är främst spåmän och bedragare som påstår sig känna till det dolda. De onda väsen stjäl i hemlighet några ord från den högre världen och kastar dem till dessa spåmän, som sedan blandar sanningen med många lögner. En av dem kan yttra ett sant ord, men lägger därtill mer än hundra lögner. Därför är deras ord inte att lita på, och deras påståenden om kunskap om det dolda är rena påhitt.

Lärdomar och vägledning från versen:

• Sanningen och uppenbarelsen är skyddad från de onda krafternas manipulation, och de kan inte blanda sig i Guds budskap.
• Att ljuga och vara djupt syndfull är en dörr till ondskans inflytande, medan ärlighet och fromhet skyddar människan från sådant.
• Islam lär oss att vända oss bort från spådom och vidskepelse, och att förlita oss enbart på Guds vägledning i Koranen och profetens undervisning.
• Versen uppmanar oss att alltid tala sanning och hålla oss borta från synder, så att våra hjärtan blir rena och trygga från allt ont inflytande.