Sura An-Nazi'at — Vers 44

Ordens betydelser:

• *Muntahāhā*: Slutet eller gränsen för kunskapen om den (Tidpunkten).

Tolkning av versen:

Kunskapen om när den yttersta timmen (Qiyamah) inträffar är inte given till någon skapad varelse, varken änglarna, profeterna eller människorna. Denna kunskap är uteslutande förbehållen Allah, och ingen annan har tillgång till den. Versen betonar att slutpunkten för denna kunskap ligger hos din Herre (Muhammed) – det är Han som ensam vet när denna stund ska komma. Profeten sändes endast som en varnare för att påminna människorna om dess oundviklighet, inte för att känna till dess exakta tidpunkt. Detta är en del av Allahs dolda kunskap som Han har reserverat för Sig Själv, och ingen profet eller ängel har fått del av denna hemlighet.

Lärdomar och budskap från versen:

1. Ödmjukhet inför Allahs allvetande – versen lär oss att människan, oavsett hur mycket kunskap hon än besitter, är begränsad och att Allahs kunskap är oändlig och fullkomlig.
2. Vikten av att fokusera på förberedelse istället för tidpunkt – eftersom vi inte vet när den yttersta timmen kommer, bör vi ständigt vara beredda genom goda handlingar och uppriktig tro.
3. Allahs visdom i att dölja tidpunkten – om människorna visste exakt när den skulle komma, skulle de kanske skjuta upp sina goda handlingar till sista stund. Genom att hålla den dold hålls människan i ständig beredskap och vaksamhet.
4. Profetens roll som varnare – versen visar att profetens uppgift inte är att tillfredsställa nyfikna frågor, utan att vägleda och varna, vilket lär oss att prioritera det väsentliga i religionen framför det som inte gagnar tron.
5. Tröst för de troende – att lämna sådana frågor till Allah skapar inre frid och tillit, då man inser att Allahs planering är bättre än människans spekulationer.