Sura Ibrahim — Vers 49

Ord i versen:

• الْمُجْرِمِينَ – de brottsliga, syndarna, de som förnekade Gud och begick synder.
• مُقَرَّنِينَ – sammanlänkade, bundna tillsammans, fastkedjade med varandra.
• الْأَصْفَادِ – bojor, kedjor och fjättrar som binder händer och fötter (singular: صَفَد).

Tolkning av versen:

På Domedagen, när jorden och himlarna har förvandlats och alla människor har återuppstått, kommer du – o Profet – att se de brottsliga, de som förnekade Gud och ägnade sig åt synd och orättfärdighet, i ett tillstånd av djupaste förnedring. De kommer att vara sammanlänkade med sina kedjor och bojor; deras händer och fötter är bundna, och de är fastkedjade tillsammans med sina ledare och de onda följeslagare som ledde dem vilse, såsom Satan och hans anhängare. Dessa bojor är inte bara fysiska utan också en symbol för deras totala hjälplöshet och underkastelse inför Guds rättvisa. De kan varken fly eller försvara sig, och de bär på sina ansikten spåren av skam och ånger, medan elden omger dem från alla håll. Detta är en scen som fyller hjärtat med fruktan och påminner om att ingen synd är dold för Gud och att ingen orättfärdighet förblir ostraffad.

Lärdomar från versen:

1. Guds rättvisa är fullkomlig – ingen brottsling kommer att undkomma konsekvenserna av sina handlingar, och ingen orättvisa kommer att förbli obesvarad.
2. Denna vers ingjuter fruktan för Gud och uppmuntrar människan att avstå från synd, eftersom den visar att det finns ett slut på detta livs frihet och att ansvarsskyldigheten är oundviklig.
3. Den påminner oss om Guds barmhärtighet i detta liv – att Han ger oss möjlighet att ångra oss och rätta till våra misstag innan det är för sent, till skillnad från Domedagen då ingen ånger accepteras.
4. Den stärker tron på att islam är sanningens väg, som leder till befrielse från inre och yttre bojor, medan synd och otrohet leder till eviga fjättrar.
5. Den uppmanar den troende att vara tacksam för Guds vägledning och att leva ett liv i lydnad, så att han eller hon slipper se sig själv i denna förnedrande ställning på Domedagen.