وَالصَّافَّاتِ صَفًّا(1) VID DEM som ställer upp i sluten ordning |
فَالزَّاجِرَاتِ زَجْرًا(2) och som med kraft driver bort [det onda] |
فَالتَّالِيَاتِ ذِكْرًا(3) och som läser högt [Guds] påminnelser! |
إِنَّ إِلَٰهَكُمْ لَوَاحِدٌ(4) Er Gud är förvisso den Ende Guden, |
رَّبُّ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ وَمَا بَيْنَهُمَا وَرَبُّ الْمَشَارِقِ(5) Herren över himlarna och jorden och allt som är däremellan och alla soluppgångars Herre. |
إِنَّا زَيَّنَّا السَّمَاءَ الدُّنْيَا بِزِينَةٍ الْكَوَاكِبِ(6) Vi har smyckat den nedre himlen med stjärnor och stjärnskott, |
وَحِفْظًا مِّن كُلِّ شَيْطَانٍ مَّارِدٍ(7) ett skydd mot alla upproriska andar, |
لَّا يَسَّمَّعُونَ إِلَى الْمَلَإِ الْأَعْلَىٰ وَيُقْذَفُونَ مِن كُلِّ جَانِبٍ(8) som inte skall lyssna till de högsta väsendenas [tal]. Därför drivs de bort [av stjärnskott] från alla håll - |
دُحُورًا ۖ وَلَهُمْ عَذَابٌ وَاصِبٌ(9) obönhörligt utstötta - och deras straff skall vara utan ände. |
إِلَّا مَنْ خَطِفَ الْخَطْفَةَ فَأَتْبَعَهُ شِهَابٌ ثَاقِبٌ(10) Men den som snappar upp något [av den förbjudna kunskapen] skall förföljas av en flamma av eld som borrar sig igenom allt. |
فَاسْتَفْتِهِمْ أَهُمْ أَشَدُّ خَلْقًا أَم مَّنْ خَلَقْنَا ۚ إِنَّا خَلَقْنَاهُم مِّن طِينٍ لَّازِبٍ(11) FRÅGA DEM, [Muhammad, som förnekar uppståndelsen] vad de anser ha varit den svårare uppgiften: att skapa dem - som Vi skapade av fast, formbar lera - eller [allt annat, himlarna och jorden och vad däremellan är,] som Vi har skapat. |
بَلْ عَجِبْتَ وَيَسْخَرُونَ(12) Men när du häpnar [inför Guds skapelseunder], hånar de och gör narr av dig. |
وَإِذَا ذُكِّرُوا لَا يَذْكُرُونَ(13) Och när de blir påminta, stämmer påminnelsen dem inte till eftertanke. |
وَإِذَا رَأَوْا آيَةً يَسْتَسْخِرُونَ(14) Och ser de ett [Guds] tecken, skämtar de om det |
وَقَالُوا إِنْ هَٰذَا إِلَّا سِحْرٌ مُّبِينٌ(15) och säger: "Detta är uppenbarligen ingenting annat än trolldom! |
أَإِذَا مِتْنَا وَكُنَّا تُرَابًا وَعِظَامًا أَإِنَّا لَمَبْعُوثُونَ(16) Skulle vi efter döden, när vi blivit mull och murkna ben, återuppstå till nytt liv |
أَوَآبَاؤُنَا الْأَوَّلُونَ(17) Och kanske våra förfäder likaså?" |
قُلْ نَعَمْ وَأَنتُمْ دَاخِرُونَ(18) Säg: "Ja, helt visst, och ni kommer att förödmjukas." |
فَإِنَّمَا هِيَ زَجْرَةٌ وَاحِدَةٌ فَإِذَا هُمْ يَنظُرُونَ(19) Ett enda mäktigt rop skall ljuda, och de kommer att se [den nya verkligheten] |
وَقَالُوا يَا وَيْلَنَا هَٰذَا يَوْمُ الدِّينِ(20) och jämra sig: "Vi är förlorade! Detta är Domens dag!" |
هَٰذَا يَوْمُ الْفَصْلِ الَّذِي كُنتُم بِهِ تُكَذِّبُونَ(21) [Och en röst hörs:] "Detta är Åtskillnadens dag [då de orättfärdiga skall skiljas från de rättfärdiga, en Dag] som ni påstod aldrig skulle komma!" |
۞ احْشُرُوا الَّذِينَ ظَلَمُوا وَأَزْوَاجَهُمْ وَمَا كَانُوا يَعْبُدُونَ(22) [Och Guds befallning ljuder:] "För samman de orättfärdiga och deras gelikar med dem som de tillbad |
مِن دُونِ اللَّهِ فَاهْدُوهُمْ إِلَىٰ صِرَاطِ الْجَحِيمِ(23) i Guds ställe, och visa dem vägen till helvetet |
وَقِفُوهُمْ ۖ إِنَّهُم مَّسْئُولُونَ(24) och låt dem göra halt [där]." [Då] skall de tillfrågas: |
مَا لَكُمْ لَا تَنَاصَرُونَ(25) "Hur är det fatt med er? Ni hjälper ju inte varandra!" |
بَلْ هُمُ الْيَوْمَ مُسْتَسْلِمُونَ(26) Nej, den Dagen kommer de att ge upp sitt motstånd. |
وَأَقْبَلَ بَعْضُهُمْ عَلَىٰ بَعْضٍ يَتَسَاءَلُونَ(27) Men de närmar sig varandra och var och en försöker lägga över ansvaret [för sin synd] på en annan. |
قَالُوا إِنَّكُمْ كُنتُمْ تَأْتُونَنَا عَنِ الْيَمِينِ(28) [De första] säger: "Det var ni som kom mot oss från höger." |
قَالُوا بَل لَّمْ تَكُونُوا مُؤْمِنِينَ(29) [Och de andra] svarar: "Nej, ni var människor utan tro. |
وَمَا كَانَ لَنَا عَلَيْكُم مِّن سُلْطَانٍ ۖ بَلْ كُنتُمْ قَوْمًا طَاغِينَ(30) Vi hade alls ingen makt över er; tvärtom var ni egensinniga och påstridiga. |
فَحَقَّ عَلَيْنَا قَوْلُ رَبِّنَا ۖ إِنَّا لَذَائِقُونَ(31) Vår Herres ord mot oss har nu gått i uppfyllelse och vi måste lida [vårt straff]. |
فَأَغْوَيْنَاكُمْ إِنَّا كُنَّا غَاوِينَ(32) Vi ledde er på avvägar, men vi var [själva] vilseledda." |
فَإِنَّهُمْ يَوْمَئِذٍ فِي الْعَذَابِ مُشْتَرِكُونَ(33) Ja, den Dagen skall de tillsammans lida samma straff. |
إِنَّا كَذَٰلِكَ نَفْعَلُ بِالْمُجْرِمِينَ(34) Så behandlar Vi de obotfärdiga syndarna. |
إِنَّهُمْ كَانُوا إِذَا قِيلَ لَهُمْ لَا إِلَٰهَ إِلَّا اللَّهُ يَسْتَكْبِرُونَ(35) Varje gång de fick höra orden "det finns ingen gud utom Gud", kände de hur högmodet steg dem åt huvudet |
وَيَقُولُونَ أَئِنَّا لَتَارِكُو آلِهَتِنَا لِشَاعِرٍ مَّجْنُونٍ(36) [tills] de sade: "Skall vi överge våra gudar för en galen poets skull?" |
بَلْ جَاءَ بِالْحَقِّ وَصَدَّقَ الْمُرْسَلِينَ(37) Nej, han [är varken galen eller poet! Han är Vårt sändebud som] har kommit till dem med sanningen och med bekräftelse av [de tidigare] budbärarnas [budskap]. |
إِنَّكُمْ لَذَائِقُو الْعَذَابِ الْأَلِيمِ(38) Ni skall sannerligen få utstå ett plågsamt straff, |
وَمَا تُجْزَوْنَ إِلَّا مَا كُنتُمْ تَعْمَلُونَ(39) men ni skall inte straffas för annat [eller mer] än vad ni gjorde. |
إِلَّا عِبَادَ اللَّهِ الْمُخْلَصِينَ(40) Men Guds sanna tjänare, |
أُولَٰئِكَ لَهُمْ رِزْقٌ مَّعْلُومٌ(41) skall förses med det som är förutbestämt [för dem]: - |
فَوَاكِهُ ۖ وَهُم مُّكْرَمُونَ(42) alla frukter [som de har lust till] - och de skall visas stor heder |
فِي جَنَّاتِ النَّعِيمِ(43) i lycksalighetens lustgårdar. |
عَلَىٰ سُرُرٍ مُّتَقَابِلِينَ(44) På högsäten [skall de sitta] vända mot varandra. |
يُطَافُ عَلَيْهِم بِكَأْسٍ مِّن مَّعِينٍ(45) Och en skål skall bäras runt [med en dryck] från en ren källa, |
بَيْضَاءَ لَذَّةٍ لِّلشَّارِبِينَ(46) vit [som mjölk] och vars fina smak hänför dem som dricker; |
لَا فِيهَا غَوْلٌ وَلَا هُمْ عَنْهَا يُنزَفُونَ(47) i den finns ingenting som grumlar tankeredan och den ger inget rus. |
وَعِندَهُمْ قَاصِرَاتُ الطَّرْفِ عِينٌ(48) Och hos dem skall vara följeslagerskor med fagra ögon och blygt sänkt blick, |
كَأَنَّهُنَّ بَيْضٌ مَّكْنُونٌ(49) [sköna och orörda] som [strutsens i sanden] gömda ägg. |
فَأَقْبَلَ بَعْضُهُمْ عَلَىٰ بَعْضٍ يَتَسَاءَلُونَ(50) Och de [saliga] närmar sig varandra och frågar [om livet på jorden]. |
قَالَ قَائِلٌ مِّنْهُمْ إِنِّي كَانَ لِي قَرِينٌ(51) En av dem säger: "Jag hade en nära vän |
يَقُولُ أَإِنَّكَ لَمِنَ الْمُصَدِّقِينَ(52) som brukade fråga: 'Hör du verkligen till dem som tror |
أَإِذَا مِتْنَا وَكُنَّا تُرَابًا وَعِظَامًا أَإِنَّا لَمَدِينُونَ(53) att vi, efter att ha dött och blivit mull och torra ben, skall föras fram för att rannsakas och dömas?'” |
قَالَ هَلْ أَنتُم مُّطَّلِعُونَ(54) [Och:] "Vill ni se ned?" - |
فَاطَّلَعَ فَرَآهُ فِي سَوَاءِ الْجَحِيمِ(55) Och när han ser ned, ser han [vännen] mitt i Elden |
قَالَ تَاللَّهِ إِن كِدتَّ لَتُرْدِينِ(56) [och] utropar: "Vid Gud! Det var nära att du drog mig med dig i fördärvet; |
وَلَوْلَا نِعْمَةُ رَبِّي لَكُنتُ مِنَ الْمُحْضَرِينَ(57) om inte Gud hade varit mig nådig skulle jag helt säkert ha hört till dem som förs dit [där du är]!" |
أَفَمَا نَحْنُ بِمَيِّتِينَ(58) [Och han fortsätter:] "Vi skall alltså inte dö [på nytt] |
إِلَّا مَوْتَتَنَا الْأُولَىٰ وَمَا نَحْنُ بِمُعَذَّبِينَ(59) efter vår död [på jorden] och inte straffas |
إِنَّ هَٰذَا لَهُوَ الْفَوْزُ الْعَظِيمُ(60) Det är sannerligen en stor, en lysande seger! |
لِمِثْلِ هَٰذَا فَلْيَعْمَلِ الْعَامِلُونَ(61) Låt alla som strävar, sträva efter att uppnå ett sådant [mål]!" |
أَذَٰلِكَ خَيْرٌ نُّزُلًا أَمْ شَجَرَةُ الزَّقُّومِ(62) Är inte det som bjuds [i paradiset] bättre än [det mottagande som bestås i helvetet under] det träd i vars frukt döden lurar? |
إِنَّا جَعَلْنَاهَا فِتْنَةً لِّلظَّالِمِينَ(63) Vi har gjort [trädet] till en prövning för dem som begår orätt. |
إِنَّهَا شَجَرَةٌ تَخْرُجُ فِي أَصْلِ الْجَحِيمِ(64) Det växer på helvetets botten; |
طَلْعُهَا كَأَنَّهُ رُءُوسُ الشَّيَاطِينِ(65) dess frukt liknar djävulshuvuden, |
فَإِنَّهُمْ لَآكِلُونَ مِنْهَا فَمَالِئُونَ مِنْهَا الْبُطُونَ(66) som de [dömda] får äta för att stilla sin hunger. |
ثُمَّ إِنَّ لَهُمْ عَلَيْهَا لَشَوْبًا مِّنْ حَمِيمٍ(67) Till detta får de sedan dricka smutsigt, brännhett vatten. |
ثُمَّ إِنَّ مَرْجِعَهُمْ لَإِلَى الْجَحِيمِ(68) Efter detta [mottagande] förs de ned i helvetet. |
إِنَّهُمْ أَلْفَوْا آبَاءَهُمْ ضَالِّينَ(69) De såg hur deras fäder gick vilse |
فَهُمْ عَلَىٰ آثَارِهِمْ يُهْرَعُونَ(70) och de hade bråttom att följa i deras spår. |
وَلَقَدْ ضَلَّ قَبْلَهُمْ أَكْثَرُ الْأَوَّلِينَ(71) Ja, före dem gick de flesta människor bland gångna tiders folk vilse, |
وَلَقَدْ أَرْسَلْنَا فِيهِم مُّنذِرِينَ(72) trots att Vi hade sänt varnare till dem - |
فَانظُرْ كَيْفَ كَانَ عَاقِبَةُ الْمُنذَرِينَ(73) och se hur slutet blev för dem som varnades [förgäves] - |
إِلَّا عِبَادَ اللَّهِ الْمُخْلَصِينَ(74) [för alla] utom för Guds sanna tjänare! |
وَلَقَدْ نَادَانَا نُوحٌ فَلَنِعْمَ الْمُجِيبُونَ(75) OCH NOA anropade Oss [om hjälp mot sitt folk som inte trodde på honom]; och Vi bönhörde honom till fullo! |
وَنَجَّيْنَاهُ وَأَهْلَهُ مِنَ الْكَرْبِ الْعَظِيمِ(76) Vi räddade honom och hans familj från den stora katastrofen |
وَجَعَلْنَا ذُرِّيَّتَهُ هُمُ الْبَاقِينَ(77) och gav hans efterkommande en plats [på jorden] |
وَتَرَكْنَا عَلَيْهِ فِي الْآخِرِينَ(78) och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten; |
سَلَامٌ عَلَىٰ نُوحٍ فِي الْعَالَمِينَ(79) i alla länder [ber de]: "Fred och välsignelse över Noa!". |
إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجْزِي الْمُحْسِنِينَ(80) Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta - |
إِنَّهُ مِنْ عِبَادِنَا الْمُؤْمِنِينَ(81) han var en av Våra sant troende tjänare. |
ثُمَّ أَغْرَقْنَا الْآخَرِينَ(82) Och Vi lät de andra drunkna. |
۞ وَإِنَّ مِن شِيعَتِهِ لَإِبْرَاهِيمَ(83) ABRAHAM följde samma väg. |
إِذْ جَاءَ رَبَّهُ بِقَلْبٍ سَلِيمٍ(84) Han steg inför sin Herre med rent hjärta. |
إِذْ قَالَ لِأَبِيهِ وَقَوْمِهِ مَاذَا تَعْبُدُونَ(85) Till sin fader och sitt folk sade han: "Vad är det ni dyrkar |
أَئِفْكًا آلِهَةً دُونَ اللَّهِ تُرِيدُونَ(86) Hyllar ni lögnen om gudar [som har en plats] vid sidan av Gud |
فَمَا ظَنُّكُم بِرَبِّ الْعَالَمِينَ(87) Vad är då er åsikt om världarnas Herre?" |
فَنَظَرَ نَظْرَةً فِي النُّجُومِ(88) Och han såg upp mot stjärnorna |
فَقَالَ إِنِّي سَقِيمٌ(89) och sade: "Jag känner vämjelse [för er skull]!" |
فَتَوَلَّوْا عَنْهُ مُدْبِرِينَ(90) Då drog de sig tillbaka och gick ifrån honom. |
فَرَاغَ إِلَىٰ آلِهَتِهِمْ فَقَالَ أَلَا تَأْكُلُونَ(91) Därefter begav han sig i hemlighet till deras gudabilder och frågade: "Varför tar ni inte för er [av offergåvorna] |
مَا لَكُمْ لَا تَنطِقُونَ(92) Hur är det fatt med er? Och ni svarar ju inte!" |
فَرَاغَ عَلَيْهِمْ ضَرْبًا بِالْيَمِينِ(93) Och han smög sig fram till dem och slog till dem med hela sin styrka [så att de gick i stycken]. |
فَأَقْبَلُوا إِلَيْهِ يَزِفُّونَ(94) Då fick [människorna] bråttom tillbaka, |
قَالَ أَتَعْبُدُونَ مَا تَنْحِتُونَ(95) [och] han sade: "Dyrkar ni [bilder] som ni har huggit till [med era egna händer], |
وَاللَّهُ خَلَقَكُمْ وَمَا تَعْمَلُونَ(96) fastän Gud har skapat både er och ert hantverk?" |
قَالُوا ابْنُوا لَهُ بُنْيَانًا فَأَلْقُوهُ فِي الْجَحِيمِ(97) De sade: "Låt oss bygga ett bål och kasta honom i elden!" |
فَأَرَادُوا بِهِ كَيْدًا فَجَعَلْنَاهُمُ الْأَسْفَلِينَ(98) Och de hade [annat] ont i sinnet mot honom, men Vi korsade [deras planer]. |
وَقَالَ إِنِّي ذَاهِبٌ إِلَىٰ رَبِّي سَيَهْدِينِ(99) Och [Abraham] sade: "Jag skall [lämna er och] gå dit min Herre vill leda mig." |
رَبِّ هَبْ لِي مِنَ الصَّالِحِينَ(100) [Och han bad:] "Herre! Ge mig en [son, en] av de rättfärdiga!" - |
فَبَشَّرْنَاهُ بِغُلَامٍ حَلِيمٍ(101) Och Vi gav honom det glada budskapet om en son med ett milt och fogligt sinnelag. |
فَلَمَّا بَلَغَ مَعَهُ السَّعْيَ قَالَ يَا بُنَيَّ إِنِّي أَرَىٰ فِي الْمَنَامِ أَنِّي أَذْبَحُكَ فَانظُرْ مَاذَا تَرَىٰ ۚ قَالَ يَا أَبَتِ افْعَلْ مَا تُؤْمَرُ ۖ سَتَجِدُنِي إِن شَاءَ اللَّهُ مِنَ الصَّابِرِينَ(102) Och då [sonen] hade blivit gammal nog att [arbeta tillsammans med fadern och] delta i hans strävanden, sade [denne]: "Min käre son! Jag har sett i drömmen att jag offrar dig [åt Gud]. Vad anser du [om detta]?" [Ismael] svarade: "Fader, gör som du blir befalld! Om Gud vill, skall du se att jag är tålig och uthärdar [allt]." |
فَلَمَّا أَسْلَمَا وَتَلَّهُ لِلْجَبِينِ(103) Men så fort de båda hade visat att de underkastade sig Guds vilja och [Abraham] hade lagt [sonen] med tinningen mot marken, |
وَنَادَيْنَاهُ أَن يَا إِبْرَاهِيمُ(104) ropade Vi till honom: "Abraham [hejda din hand]! |
قَدْ صَدَّقْتَ الرُّؤْيَا ۚ إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجْزِي الْمُحْسِنِينَ(105) Du har redan utfört den befallning som du fick i drömmen!" Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta; |
إِنَّ هَٰذَا لَهُوَ الْبَلَاءُ الْمُبِينُ(106) detta var klart och tydligt en prövning. |
وَفَدَيْنَاهُ بِذِبْحٍ عَظِيمٍ(107) Som lösen för [sonen] tog Vi emot ett präktigt offerdjur; |
وَتَرَكْنَا عَلَيْهِ فِي الْآخِرِينَ(108) och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten |
سَلَامٌ عَلَىٰ إِبْرَاهِيمَ(109) [som ber:] "Fred och välsignelse över Abraham!" |
كَذَٰلِكَ نَجْزِي الْمُحْسِنِينَ(110) Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta. |
إِنَّهُ مِنْ عِبَادِنَا الْمُؤْمِنِينَ(111) Han var en av Våra sant troende tjänare. |
وَبَشَّرْنَاهُ بِإِسْحَاقَ نَبِيًّا مِّنَ الصَّالِحِينَ(112) Och Vi gav honom det glada budskapet att Isak [skulle födas åt honom och bli] en profet, en av de rättfärdiga. |
وَبَارَكْنَا عَلَيْهِ وَعَلَىٰ إِسْحَاقَ ۚ وَمِن ذُرِّيَّتِهِمَا مُحْسِنٌ وَظَالِمٌ لِّنَفْسِهِ مُبِينٌ(113) Och Vi välsignade honom och Isak - bland deras efterkommande finns såväl den som gör det goda och det rätta och den som begår uppenbar orätt till skada för sig själv. |
وَلَقَدْ مَنَنَّا عَلَىٰ مُوسَىٰ وَهَارُونَ(114) VI VISADE sannerligen Moses och Aron stor nåd, |
وَنَجَّيْنَاهُمَا وَقَوْمَهُمَا مِنَ الْكَرْبِ الْعَظِيمِ(115) då Vi räddade dem och deras landsmän ur [träldomens] förbannelse |
وَنَصَرْنَاهُمْ فَكَانُوا هُمُ الْغَالِبِينَ(116) och Vi hjälpte dem till seger över [sina fiender]. |
وَآتَيْنَاهُمَا الْكِتَابَ الْمُسْتَبِينَ(117) Och Vi gav dem Skriften där allt framstår klart och tydligt, |
وَهَدَيْنَاهُمَا الصِّرَاطَ الْمُسْتَقِيمَ(118) och ledde dem på den raka vägen. |
وَتَرَكْنَا عَلَيْهِمَا فِي الْآخِرِينَ(119) Och Vi lät deras minne bevaras av senare släkten |
سَلَامٌ عَلَىٰ مُوسَىٰ وَهَارُونَ(120) [som ber:] "Fred och välsignelse över Moses och Aron!" |
إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجْزِي الْمُحْسِنِينَ(121) Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta. - |
إِنَّهُمَا مِنْ عِبَادِنَا الْمُؤْمِنِينَ(122) De var två av Våra sant troende tjänare. |
وَإِنَّ إِلْيَاسَ لَمِنَ الْمُرْسَلِينَ(123) ÄVEN ELIA var en av [Våra] budbärare, |
إِذْ قَالَ لِقَوْمِهِ أَلَا تَتَّقُونَ(124) och han sade till sitt folk: "Fruktar ni alls inte Gud |
أَتَدْعُونَ بَعْلًا وَتَذَرُونَ أَحْسَنَ الْخَالِقِينَ(125) Ni åkallar Baal och överger Gud, den bäste Skaparen, |
اللَّهَ رَبَّكُمْ وَرَبَّ آبَائِكُمُ الْأَوَّلِينَ(126) Gud, er Herre och era förfäders Herre!" |
فَكَذَّبُوهُ فَإِنَّهُمْ لَمُحْضَرُونَ(127) Men de beskyllde honom för lögn och de skall sannerligen kallas fram [för att dömas] - |
إِلَّا عِبَادَ اللَّهِ الْمُخْلَصِينَ(128) men inte så Guds sanna tjänare. - |
وَتَرَكْنَا عَلَيْهِ فِي الْآخِرِينَ(129) Och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten |
سَلَامٌ عَلَىٰ إِلْ يَاسِينَ(130) [som ber:] "Fred och välsignelse över Elia och dem som följde honom!" |
إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجْزِي الْمُحْسِنِينَ(131) Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta. - |
إِنَّهُ مِنْ عِبَادِنَا الْمُؤْمِنِينَ(132) Han var en av Våra sant troende tjänare. |
وَإِنَّ لُوطًا لَّمِنَ الْمُرْسَلِينَ(133) ÄVEN LOT var en av [Våra] budbärare. |
إِذْ نَجَّيْنَاهُ وَأَهْلَهُ أَجْمَعِينَ(134) Vi räddade honom och hela hans familj |
إِلَّا عَجُوزًا فِي الْغَابِرِينَ(135) utom en gammal kvinna, som var bland dem som dröjde sig kvar, |
ثُمَّ دَمَّرْنَا الْآخَرِينَ(136) och därpå lät Vi de övriga gå under. |
وَإِنَّكُمْ لَتَمُرُّونَ عَلَيْهِم مُّصْبِحِينَ(137) Ni passerar [ännu i dag] deras [ödelagda boplatser] tidigt om morgonen |
وَبِاللَّيْلِ ۗ أَفَلَا تَعْقِلُونَ(138) och när natten faller på. Vill ni inte använda ert förstånd |
وَإِنَّ يُونُسَ لَمِنَ الْمُرْسَلِينَ(139) ÄVEN JONA var en av [Våra] budbärare; |
إِذْ أَبَقَ إِلَى الْفُلْكِ الْمَشْحُونِ(140) han flydde som en förrymd slav [och gömde sig] ombord på ett fullastat skepp. |
فَسَاهَمَ فَكَانَ مِنَ الْمُدْحَضِينَ(141) Och så kastade de lott och han förlorade; |
فَالْتَقَمَهُ الْحُوتُ وَهُوَ مُلِيمٌ(142) [och de kastade honom i havet] och han slukades av en väldig fisk - han hade nämligen begått ett svårt fel. |
فَلَوْلَا أَنَّهُ كَانَ مِنَ الْمُسَبِّحِينَ(143) Och hade han inte hört till dem som [också i motgångens dagar] prisar Gud, |
لَلَبِثَ فِي بَطْنِهِ إِلَىٰ يَوْمِ يُبْعَثُونَ(144) skulle han helt säkert ha blivit kvar i dess buk till den Dag då de [döda] skall återuppväckas. |
۞ فَنَبَذْنَاهُ بِالْعَرَاءِ وَهُوَ سَقِيمٌ(145) Men Vi lät honom kastas upp [ur fiskens buk] på en öde [strand], sjuk [och eländig], |
وَأَنبَتْنَا عَلَيْهِ شَجَرَةً مِّن يَقْطِينٍ(146) och Vi lät en kurbitsplanta växa upp över honom. |
وَأَرْسَلْنَاهُ إِلَىٰ مِائَةِ أَلْفٍ أَوْ يَزِيدُونَ(147) Så sände Vi honom tillbaka till [hans folk,] hundra tusen [människor] eller ännu fler; |
فَآمَنُوا فَمَتَّعْنَاهُمْ إِلَىٰ حِينٍ(148) och de trodde [nu på honom] och Vi lät dem glädjas åt livet ännu en tid. |
فَاسْتَفْتِهِمْ أَلِرَبِّكَ الْبَنَاتُ وَلَهُمُ الْبَنُونَ(149) BE DEM nu om en förklaring: är det så att din Herre skall ha döttrar medan de [själva] skall ha söner? |
أَمْ خَلَقْنَا الْمَلَائِكَةَ إِنَاثًا وَهُمْ شَاهِدُونَ(150) Eller [påstår de] att Vi i deras åsyn har skapat änglarna till kvinnliga [väsen] |
أَلَا إِنَّهُم مِّنْ إِفْكِهِمْ لَيَقُولُونَ(151) I sin lögnaktighet säger de ju: |
وَلَدَ اللَّهُ وَإِنَّهُمْ لَكَاذِبُونَ(152) "Gud har avlat." Ja, visst är de lögnare alltigenom! |
أَصْطَفَى الْبَنَاتِ عَلَى الْبَنِينَ(153) Skulle Han ha valt döttrar framför söner? |
مَا لَكُمْ كَيْفَ تَحْكُمُونَ(154) Hur är det fatt med ert omdöme? |
أَفَلَا تَذَكَّرُونَ(155) Detta borde ni noga tänka över! |
أَمْ لَكُمْ سُلْطَانٌ مُّبِينٌ(156) Eller har ni klara bevis [för vad ni påstår] |
فَأْتُوا بِكِتَابِكُمْ إِن كُنتُمْ صَادِقِينَ(157) Lägg då fram, om ni talar sanning, den Skrift [som ni stöder er på]! |
وَجَعَلُوا بَيْنَهُ وَبَيْنَ الْجِنَّةِ نَسَبًا ۚ وَلَقَدْ عَلِمَتِ الْجِنَّةُ إِنَّهُمْ لَمُحْضَرُونَ(158) De anser att det råder släktskap mellan Honom och osynliga väsen; och ändå vet dessa väsen att de skall föras fram [inför Gud för rannsakan och dom]! |
سُبْحَانَ اللَّهِ عَمَّا يَصِفُونَ(159) Stor är Gud i Sin härlighet, fjärran från [försöken] att beskriva [Hans Väsen]! |
إِلَّا عِبَادَ اللَّهِ الْمُخْلَصِينَ(160) Men Guds hängivna tjänare beter sig inte på detta sätt. |
فَإِنَّكُمْ وَمَا تَعْبُدُونَ(161) Och ni kan inte - och inte heller de [väsen eller krafter] som ni tillber - |
مَا أَنتُمْ عَلَيْهِ بِفَاتِنِينَ(162) locka någon att vända sig ifrån Honom, |
إِلَّا مَنْ هُوَ صَالِ الْجَحِيمِ(163) utom den som redan [har slagit in på vägen] till helvetet. |
وَمَا مِنَّا إِلَّا لَهُ مَقَامٌ مَّعْلُومٌ(164) [Änglarna säger:] "Det finns inte en av oss som inte har sin bestämda plats; |
وَإِنَّا لَنَحْنُ الصَّافُّونَ(165) det är helt visst vi som ställer upp i sluten ordning |
وَإِنَّا لَنَحْنُ الْمُسَبِّحُونَ(166) och vi som prisar [Hans] härlighet!" |
وَإِن كَانُوا لَيَقُولُونَ(167) FÖRR HÖRDES ofta de [som förnekar sanningen] säga: |
لَوْ أَنَّ عِندَنَا ذِكْرًا مِّنَ الْأَوَّلِينَ(168) "Om vi [till stöd] hade haft ett ord från våra förfäders tid, |
لَكُنَّا عِبَادَ اللَّهِ الْمُخْلَصِينَ(169) skulle vi säkert ha blivit Guds sanna tjänare." |
فَكَفَرُوا بِهِ ۖ فَسَوْفَ يَعْلَمُونَ(170) Och [nu när ordet från Gud har nått dem] vill de inte tro på det! Men de skall få veta [vad det var som de förnekade]! |
وَلَقَدْ سَبَقَتْ كَلِمَتُنَا لِعِبَادِنَا الْمُرْسَلِينَ(171) Vi har redan gett Våra tjänare, budbärarna, Vårt löfte |
إِنَّهُمْ لَهُمُ الْمَنصُورُونَ(172) att de skall få all hjälp |
وَإِنَّ جُندَنَا لَهُمُ الْغَالِبُونَ(173) och att Våra styrkor [av troende] skall hemföra segern. |
فَتَوَلَّ عَنْهُمْ حَتَّىٰ حِينٍ(174) Håll dig nu en tid ifrån dem [Muhammad] |
وَأَبْصِرْهُمْ فَسَوْفَ يُبْصِرُونَ(175) men ha dem under uppsikt - [när lidandet drabbar dem] kommer de att inse [sanningen]. |
أَفَبِعَذَابِنَا يَسْتَعْجِلُونَ(176) Vill de [verkligen] att Vårt straff kommer över dem med en gång? |
فَإِذَا نَزَلَ بِسَاحَتِهِمْ فَسَاءَ صَبَاحُ الْمُنذَرِينَ(177) Då måste det bli ett dystert uppvaknande för dem när de ser [straffet] på planen framför sitt hus, de som inte lät sig varnas! |
وَتَوَلَّ عَنْهُمْ حَتَّىٰ حِينٍ(178) Håll dig [alltså] nu en tid ifrån dem |
وَأَبْصِرْ فَسَوْفَ يُبْصِرُونَ(179) men ha [dem] under uppsikt - de kommer att inse [sanningen]. |
سُبْحَانَ رَبِّكَ رَبِّ الْعِزَّةِ عَمَّا يَصِفُونَ(180) STOR är din Herre, den Allsmäktige, i Sin härlighet, fjärran från [försöken] att beskriva [Hans Väsen]! |
وَسَلَامٌ عَلَى الْمُرْسَلِينَ(181) Och fred och välsignelse över [Hans] budbärare! |
وَالْحَمْدُ لِلَّهِ رَبِّ الْعَالَمِينَ(182) Lova och prisa Gud, världarnas Herre! |
أحمد العجمي
خالد الجليل
سعد الغامدي
سعود الشريم
عبد الباسط
عبد الله الجهني
علي الحذيفي
فارس عباد
ماهر المعيقلي
محمد جبريل
المنشاوي
الحصري
مشاري العفاسي
ناصر القطامي
ياسر الدوسري
