وَالصَّافَّاتِ صَفًّا(1) VID DEM som ställer upp i sluten ordning |
فَالزَّاجِرَاتِ زَجْرًا(2) och som med kraft driver bort [det onda] |
فَالتَّالِيَاتِ ذِكْرًا(3) och som läser högt [Guds] påminnelser! |
إِنَّ إِلَٰهَكُمْ لَوَاحِدٌ(4) Er Gud är förvisso den Ende Guden, |
رَّبُّ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ وَمَا بَيْنَهُمَا وَرَبُّ الْمَشَارِقِ(5) Herren över himlarna och jorden och allt som är däremellan och alla soluppgångars Herre. |
إِنَّا زَيَّنَّا السَّمَاءَ الدُّنْيَا بِزِينَةٍ الْكَوَاكِبِ(6) Vi har smyckat den nedre himlen med stjärnor och stjärnskott, |
وَحِفْظًا مِّن كُلِّ شَيْطَانٍ مَّارِدٍ(7) ett skydd mot alla upproriska andar, |
لَّا يَسَّمَّعُونَ إِلَى الْمَلَإِ الْأَعْلَىٰ وَيُقْذَفُونَ مِن كُلِّ جَانِبٍ(8) som inte skall lyssna till de högsta väsendenas [tal]. Därför drivs de bort [av stjärnskott] från alla håll - |
دُحُورًا ۖ وَلَهُمْ عَذَابٌ وَاصِبٌ(9) obönhörligt utstötta - och deras straff skall vara utan ände. |
إِلَّا مَنْ خَطِفَ الْخَطْفَةَ فَأَتْبَعَهُ شِهَابٌ ثَاقِبٌ(10) Men den som snappar upp något [av den förbjudna kunskapen] skall förföljas av en flamma av eld som borrar sig igenom allt. |
فَاسْتَفْتِهِمْ أَهُمْ أَشَدُّ خَلْقًا أَم مَّنْ خَلَقْنَا ۚ إِنَّا خَلَقْنَاهُم مِّن طِينٍ لَّازِبٍ(11) FRÅGA DEM, [Muhammad, som förnekar uppståndelsen] vad de anser ha varit den svårare uppgiften: att skapa dem - som Vi skapade av fast, formbar lera - eller [allt annat, himlarna och jorden och vad däremellan är,] som Vi har skapat. |
بَلْ عَجِبْتَ وَيَسْخَرُونَ(12) Men när du häpnar [inför Guds skapelseunder], hånar de och gör narr av dig. |
وَإِذَا ذُكِّرُوا لَا يَذْكُرُونَ(13) Och när de blir påminta, stämmer påminnelsen dem inte till eftertanke. |
وَإِذَا رَأَوْا آيَةً يَسْتَسْخِرُونَ(14) Och ser de ett [Guds] tecken, skämtar de om det |
وَقَالُوا إِنْ هَٰذَا إِلَّا سِحْرٌ مُّبِينٌ(15) och säger: "Detta är uppenbarligen ingenting annat än trolldom! |
أَإِذَا مِتْنَا وَكُنَّا تُرَابًا وَعِظَامًا أَإِنَّا لَمَبْعُوثُونَ(16) Skulle vi efter döden, när vi blivit mull och murkna ben, återuppstå till nytt liv |
أَوَآبَاؤُنَا الْأَوَّلُونَ(17) Och kanske våra förfäder likaså?" |
قُلْ نَعَمْ وَأَنتُمْ دَاخِرُونَ(18) Säg: "Ja, helt visst, och ni kommer att förödmjukas." |
فَإِنَّمَا هِيَ زَجْرَةٌ وَاحِدَةٌ فَإِذَا هُمْ يَنظُرُونَ(19) Ett enda mäktigt rop skall ljuda, och de kommer att se [den nya verkligheten] |
وَقَالُوا يَا وَيْلَنَا هَٰذَا يَوْمُ الدِّينِ(20) och jämra sig: "Vi är förlorade! Detta är Domens dag!" |
هَٰذَا يَوْمُ الْفَصْلِ الَّذِي كُنتُم بِهِ تُكَذِّبُونَ(21) [Och en röst hörs:] "Detta är Åtskillnadens dag [då de orättfärdiga skall skiljas från de rättfärdiga, en Dag] som ni påstod aldrig skulle komma!" |
۞ احْشُرُوا الَّذِينَ ظَلَمُوا وَأَزْوَاجَهُمْ وَمَا كَانُوا يَعْبُدُونَ(22) [Och Guds befallning ljuder:] "För samman de orättfärdiga och deras gelikar med dem som de tillbad |
مِن دُونِ اللَّهِ فَاهْدُوهُمْ إِلَىٰ صِرَاطِ الْجَحِيمِ(23) i Guds ställe, och visa dem vägen till helvetet |
وَقِفُوهُمْ ۖ إِنَّهُم مَّسْئُولُونَ(24) och låt dem göra halt [där]." [Då] skall de tillfrågas: |
مَا لَكُمْ لَا تَنَاصَرُونَ(25) "Hur är det fatt med er? Ni hjälper ju inte varandra!" |
بَلْ هُمُ الْيَوْمَ مُسْتَسْلِمُونَ(26) Nej, den Dagen kommer de att ge upp sitt motstånd. |
وَأَقْبَلَ بَعْضُهُمْ عَلَىٰ بَعْضٍ يَتَسَاءَلُونَ(27) Men de närmar sig varandra och var och en försöker lägga över ansvaret [för sin synd] på en annan. |
قَالُوا إِنَّكُمْ كُنتُمْ تَأْتُونَنَا عَنِ الْيَمِينِ(28) [De första] säger: "Det var ni som kom mot oss från höger." |
قَالُوا بَل لَّمْ تَكُونُوا مُؤْمِنِينَ(29) [Och de andra] svarar: "Nej, ni var människor utan tro. |
وَمَا كَانَ لَنَا عَلَيْكُم مِّن سُلْطَانٍ ۖ بَلْ كُنتُمْ قَوْمًا طَاغِينَ(30) Vi hade alls ingen makt över er; tvärtom var ni egensinniga och påstridiga. |
فَحَقَّ عَلَيْنَا قَوْلُ رَبِّنَا ۖ إِنَّا لَذَائِقُونَ(31) Vår Herres ord mot oss har nu gått i uppfyllelse och vi måste lida [vårt straff]. |
فَأَغْوَيْنَاكُمْ إِنَّا كُنَّا غَاوِينَ(32) Vi ledde er på avvägar, men vi var [själva] vilseledda." |
فَإِنَّهُمْ يَوْمَئِذٍ فِي الْعَذَابِ مُشْتَرِكُونَ(33) Ja, den Dagen skall de tillsammans lida samma straff. |
إِنَّا كَذَٰلِكَ نَفْعَلُ بِالْمُجْرِمِينَ(34) Så behandlar Vi de obotfärdiga syndarna. |
إِنَّهُمْ كَانُوا إِذَا قِيلَ لَهُمْ لَا إِلَٰهَ إِلَّا اللَّهُ يَسْتَكْبِرُونَ(35) Varje gång de fick höra orden "det finns ingen gud utom Gud", kände de hur högmodet steg dem åt huvudet |
وَيَقُولُونَ أَئِنَّا لَتَارِكُو آلِهَتِنَا لِشَاعِرٍ مَّجْنُونٍ(36) [tills] de sade: "Skall vi överge våra gudar för en galen poets skull?" |
بَلْ جَاءَ بِالْحَقِّ وَصَدَّقَ الْمُرْسَلِينَ(37) Nej, han [är varken galen eller poet! Han är Vårt sändebud som] har kommit till dem med sanningen och med bekräftelse av [de tidigare] budbärarnas [budskap]. |
إِنَّكُمْ لَذَائِقُو الْعَذَابِ الْأَلِيمِ(38) Ni skall sannerligen få utstå ett plågsamt straff, |
وَمَا تُجْزَوْنَ إِلَّا مَا كُنتُمْ تَعْمَلُونَ(39) men ni skall inte straffas för annat [eller mer] än vad ni gjorde. |
إِلَّا عِبَادَ اللَّهِ الْمُخْلَصِينَ(40) Men Guds sanna tjänare, |
أُولَٰئِكَ لَهُمْ رِزْقٌ مَّعْلُومٌ(41) skall förses med det som är förutbestämt [för dem]: - |
فَوَاكِهُ ۖ وَهُم مُّكْرَمُونَ(42) alla frukter [som de har lust till] - och de skall visas stor heder |
فِي جَنَّاتِ النَّعِيمِ(43) i lycksalighetens lustgårdar. |
عَلَىٰ سُرُرٍ مُّتَقَابِلِينَ(44) På högsäten [skall de sitta] vända mot varandra. |
يُطَافُ عَلَيْهِم بِكَأْسٍ مِّن مَّعِينٍ(45) Och en skål skall bäras runt [med en dryck] från en ren källa, |
بَيْضَاءَ لَذَّةٍ لِّلشَّارِبِينَ(46) vit [som mjölk] och vars fina smak hänför dem som dricker; |
لَا فِيهَا غَوْلٌ وَلَا هُمْ عَنْهَا يُنزَفُونَ(47) i den finns ingenting som grumlar tankeredan och den ger inget rus. |
وَعِندَهُمْ قَاصِرَاتُ الطَّرْفِ عِينٌ(48) Och hos dem skall vara följeslagerskor med fagra ögon och blygt sänkt blick, |
كَأَنَّهُنَّ بَيْضٌ مَّكْنُونٌ(49) [sköna och orörda] som [strutsens i sanden] gömda ägg. |
فَأَقْبَلَ بَعْضُهُمْ عَلَىٰ بَعْضٍ يَتَسَاءَلُونَ(50) Och de [saliga] närmar sig varandra och frågar [om livet på jorden]. |
قَالَ قَائِلٌ مِّنْهُمْ إِنِّي كَانَ لِي قَرِينٌ(51) En av dem säger: "Jag hade en nära vän |
يَقُولُ أَإِنَّكَ لَمِنَ الْمُصَدِّقِينَ(52) som brukade fråga: 'Hör du verkligen till dem som tror |
أَإِذَا مِتْنَا وَكُنَّا تُرَابًا وَعِظَامًا أَإِنَّا لَمَدِينُونَ(53) att vi, efter att ha dött och blivit mull och torra ben, skall föras fram för att rannsakas och dömas?'” |
قَالَ هَلْ أَنتُم مُّطَّلِعُونَ(54) [Och:] "Vill ni se ned?" - |
فَاطَّلَعَ فَرَآهُ فِي سَوَاءِ الْجَحِيمِ(55) Och när han ser ned, ser han [vännen] mitt i Elden |
قَالَ تَاللَّهِ إِن كِدتَّ لَتُرْدِينِ(56) [och] utropar: "Vid Gud! Det var nära att du drog mig med dig i fördärvet; |
وَلَوْلَا نِعْمَةُ رَبِّي لَكُنتُ مِنَ الْمُحْضَرِينَ(57) om inte Gud hade varit mig nådig skulle jag helt säkert ha hört till dem som förs dit [där du är]!" |
أَفَمَا نَحْنُ بِمَيِّتِينَ(58) [Och han fortsätter:] "Vi skall alltså inte dö [på nytt] |
إِلَّا مَوْتَتَنَا الْأُولَىٰ وَمَا نَحْنُ بِمُعَذَّبِينَ(59) efter vår död [på jorden] och inte straffas |
إِنَّ هَٰذَا لَهُوَ الْفَوْزُ الْعَظِيمُ(60) Det är sannerligen en stor, en lysande seger! |
لِمِثْلِ هَٰذَا فَلْيَعْمَلِ الْعَامِلُونَ(61) Låt alla som strävar, sträva efter att uppnå ett sådant [mål]!" |
أَذَٰلِكَ خَيْرٌ نُّزُلًا أَمْ شَجَرَةُ الزَّقُّومِ(62) Är inte det som bjuds [i paradiset] bättre än [det mottagande som bestås i helvetet under] det träd i vars frukt döden lurar? |
إِنَّا جَعَلْنَاهَا فِتْنَةً لِّلظَّالِمِينَ(63) Vi har gjort [trädet] till en prövning för dem som begår orätt. |
إِنَّهَا شَجَرَةٌ تَخْرُجُ فِي أَصْلِ الْجَحِيمِ(64) Det växer på helvetets botten; |
طَلْعُهَا كَأَنَّهُ رُءُوسُ الشَّيَاطِينِ(65) dess frukt liknar djävulshuvuden, |
فَإِنَّهُمْ لَآكِلُونَ مِنْهَا فَمَالِئُونَ مِنْهَا الْبُطُونَ(66) som de [dömda] får äta för att stilla sin hunger. |
ثُمَّ إِنَّ لَهُمْ عَلَيْهَا لَشَوْبًا مِّنْ حَمِيمٍ(67) Till detta får de sedan dricka smutsigt, brännhett vatten. |
ثُمَّ إِنَّ مَرْجِعَهُمْ لَإِلَى الْجَحِيمِ(68) Efter detta [mottagande] förs de ned i helvetet. |
إِنَّهُمْ أَلْفَوْا آبَاءَهُمْ ضَالِّينَ(69) De såg hur deras fäder gick vilse |
فَهُمْ عَلَىٰ آثَارِهِمْ يُهْرَعُونَ(70) och de hade bråttom att följa i deras spår. |
وَلَقَدْ ضَلَّ قَبْلَهُمْ أَكْثَرُ الْأَوَّلِينَ(71) Ja, före dem gick de flesta människor bland gångna tiders folk vilse, |
وَلَقَدْ أَرْسَلْنَا فِيهِم مُّنذِرِينَ(72) trots att Vi hade sänt varnare till dem - |
فَانظُرْ كَيْفَ كَانَ عَاقِبَةُ الْمُنذَرِينَ(73) och se hur slutet blev för dem som varnades [förgäves] - |
إِلَّا عِبَادَ اللَّهِ الْمُخْلَصِينَ(74) [för alla] utom för Guds sanna tjänare! |
وَلَقَدْ نَادَانَا نُوحٌ فَلَنِعْمَ الْمُجِيبُونَ(75) OCH NOA anropade Oss [om hjälp mot sitt folk som inte trodde på honom]; och Vi bönhörde honom till fullo! |
وَنَجَّيْنَاهُ وَأَهْلَهُ مِنَ الْكَرْبِ الْعَظِيمِ(76) Vi räddade honom och hans familj från den stora katastrofen |
وَجَعَلْنَا ذُرِّيَّتَهُ هُمُ الْبَاقِينَ(77) och gav hans efterkommande en plats [på jorden] |
وَتَرَكْنَا عَلَيْهِ فِي الْآخِرِينَ(78) och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten; |
سَلَامٌ عَلَىٰ نُوحٍ فِي الْعَالَمِينَ(79) i alla länder [ber de]: "Fred och välsignelse över Noa!". |
إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجْزِي الْمُحْسِنِينَ(80) Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta - |
إِنَّهُ مِنْ عِبَادِنَا الْمُؤْمِنِينَ(81) han var en av Våra sant troende tjänare. |
ثُمَّ أَغْرَقْنَا الْآخَرِينَ(82) Och Vi lät de andra drunkna. |
۞ وَإِنَّ مِن شِيعَتِهِ لَإِبْرَاهِيمَ(83) ABRAHAM följde samma väg. |
إِذْ جَاءَ رَبَّهُ بِقَلْبٍ سَلِيمٍ(84) Han steg inför sin Herre med rent hjärta. |
إِذْ قَالَ لِأَبِيهِ وَقَوْمِهِ مَاذَا تَعْبُدُونَ(85) Till sin fader och sitt folk sade han: "Vad är det ni dyrkar |
أَئِفْكًا آلِهَةً دُونَ اللَّهِ تُرِيدُونَ(86) Hyllar ni lögnen om gudar [som har en plats] vid sidan av Gud |
فَمَا ظَنُّكُم بِرَبِّ الْعَالَمِينَ(87) Vad är då er åsikt om världarnas Herre?" |
فَنَظَرَ نَظْرَةً فِي النُّجُومِ(88) Och han såg upp mot stjärnorna |
فَقَالَ إِنِّي سَقِيمٌ(89) och sade: "Jag känner vämjelse [för er skull]!" |
فَتَوَلَّوْا عَنْهُ مُدْبِرِينَ(90) Då drog de sig tillbaka och gick ifrån honom. |
فَرَاغَ إِلَىٰ آلِهَتِهِمْ فَقَالَ أَلَا تَأْكُلُونَ(91) Därefter begav han sig i hemlighet till deras gudabilder och frågade: "Varför tar ni inte för er [av offergåvorna] |
مَا لَكُمْ لَا تَنطِقُونَ(92) Hur är det fatt med er? Och ni svarar ju inte!" |
فَرَاغَ عَلَيْهِمْ ضَرْبًا بِالْيَمِينِ(93) Och han smög sig fram till dem och slog till dem med hela sin styrka [så att de gick i stycken]. |
فَأَقْبَلُوا إِلَيْهِ يَزِفُّونَ(94) Då fick [människorna] bråttom tillbaka, |
قَالَ أَتَعْبُدُونَ مَا تَنْحِتُونَ(95) [och] han sade: "Dyrkar ni [bilder] som ni har huggit till [med era egna händer], |
وَاللَّهُ خَلَقَكُمْ وَمَا تَعْمَلُونَ(96) fastän Gud har skapat både er och ert hantverk?" |
قَالُوا ابْنُوا لَهُ بُنْيَانًا فَأَلْقُوهُ فِي الْجَحِيمِ(97) De sade: "Låt oss bygga ett bål och kasta honom i elden!" |
فَأَرَادُوا بِهِ كَيْدًا فَجَعَلْنَاهُمُ الْأَسْفَلِينَ(98) Och de hade [annat] ont i sinnet mot honom, men Vi korsade [deras planer]. |
وَقَالَ إِنِّي ذَاهِبٌ إِلَىٰ رَبِّي سَيَهْدِينِ(99) Och [Abraham] sade: "Jag skall [lämna er och] gå dit min Herre vill leda mig." |
رَبِّ هَبْ لِي مِنَ الصَّالِحِينَ(100) [Och han bad:] "Herre! Ge mig en [son, en] av de rättfärdiga!" - |
فَبَشَّرْنَاهُ بِغُلَامٍ حَلِيمٍ(101) Och Vi gav honom det glada budskapet om en son med ett milt och fogligt sinnelag. |
فَلَمَّا بَلَغَ مَعَهُ السَّعْيَ قَالَ يَا بُنَيَّ إِنِّي أَرَىٰ فِي الْمَنَامِ أَنِّي أَذْبَحُكَ فَانظُرْ مَاذَا تَرَىٰ ۚ قَالَ يَا أَبَتِ افْعَلْ مَا تُؤْمَرُ ۖ سَتَجِدُنِي إِن شَاءَ اللَّهُ مِنَ الصَّابِرِينَ(102) Och då [sonen] hade blivit gammal nog att [arbeta tillsammans med fadern och] delta i hans strävanden, sade [denne]: "Min käre son! Jag har sett i drömmen att jag offrar dig [åt Gud]. Vad anser du [om detta]?" [Ismael] svarade: "Fader, gör som du blir befalld! Om Gud vill, skall du se att jag är tålig och uthärdar [allt]." |
فَلَمَّا أَسْلَمَا وَتَلَّهُ لِلْجَبِينِ(103) Men så fort de båda hade visat att de underkastade sig Guds vilja och [Abraham] hade lagt [sonen] med tinningen mot marken, |
وَنَادَيْنَاهُ أَن يَا إِبْرَاهِيمُ(104) ropade Vi till honom: "Abraham [hejda din hand]! |
قَدْ صَدَّقْتَ الرُّؤْيَا ۚ إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجْزِي الْمُحْسِنِينَ(105) Du har redan utfört den befallning som du fick i drömmen!" Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta; |
إِنَّ هَٰذَا لَهُوَ الْبَلَاءُ الْمُبِينُ(106) detta var klart och tydligt en prövning. |
وَفَدَيْنَاهُ بِذِبْحٍ عَظِيمٍ(107) Som lösen för [sonen] tog Vi emot ett präktigt offerdjur; |
وَتَرَكْنَا عَلَيْهِ فِي الْآخِرِينَ(108) och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten |
سَلَامٌ عَلَىٰ إِبْرَاهِيمَ(109) [som ber:] "Fred och välsignelse över Abraham!" |
كَذَٰلِكَ نَجْزِي الْمُحْسِنِينَ(110) Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta. |
إِنَّهُ مِنْ عِبَادِنَا الْمُؤْمِنِينَ(111) Han var en av Våra sant troende tjänare. |
وَبَشَّرْنَاهُ بِإِسْحَاقَ نَبِيًّا مِّنَ الصَّالِحِينَ(112) Och Vi gav honom det glada budskapet att Isak [skulle födas åt honom och bli] en profet, en av de rättfärdiga. |
وَبَارَكْنَا عَلَيْهِ وَعَلَىٰ إِسْحَاقَ ۚ وَمِن ذُرِّيَّتِهِمَا مُحْسِنٌ وَظَالِمٌ لِّنَفْسِهِ مُبِينٌ(113) Och Vi välsignade honom och Isak - bland deras efterkommande finns såväl den som gör det goda och det rätta och den som begår uppenbar orätt till skada för sig själv. |
وَلَقَدْ مَنَنَّا عَلَىٰ مُوسَىٰ وَهَارُونَ(114) VI VISADE sannerligen Moses och Aron stor nåd, |
وَنَجَّيْنَاهُمَا وَقَوْمَهُمَا مِنَ الْكَرْبِ الْعَظِيمِ(115) då Vi räddade dem och deras landsmän ur [träldomens] förbannelse |
وَنَصَرْنَاهُمْ فَكَانُوا هُمُ الْغَالِبِينَ(116) och Vi hjälpte dem till seger över [sina fiender]. |
وَآتَيْنَاهُمَا الْكِتَابَ الْمُسْتَبِينَ(117) Och Vi gav dem Skriften där allt framstår klart och tydligt, |
وَهَدَيْنَاهُمَا الصِّرَاطَ الْمُسْتَقِيمَ(118) och ledde dem på den raka vägen. |
وَتَرَكْنَا عَلَيْهِمَا فِي الْآخِرِينَ(119) Och Vi lät deras minne bevaras av senare släkten |
سَلَامٌ عَلَىٰ مُوسَىٰ وَهَارُونَ(120) [som ber:] "Fred och välsignelse över Moses och Aron!" |
إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجْزِي الْمُحْسِنِينَ(121) Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta. - |
إِنَّهُمَا مِنْ عِبَادِنَا الْمُؤْمِنِينَ(122) De var två av Våra sant troende tjänare. |
وَإِنَّ إِلْيَاسَ لَمِنَ الْمُرْسَلِينَ(123) ÄVEN ELIA var en av [Våra] budbärare, |
إِذْ قَالَ لِقَوْمِهِ أَلَا تَتَّقُونَ(124) och han sade till sitt folk: "Fruktar ni alls inte Gud |
أَتَدْعُونَ بَعْلًا وَتَذَرُونَ أَحْسَنَ الْخَالِقِينَ(125) Ni åkallar Baal och överger Gud, den bäste Skaparen, |
اللَّهَ رَبَّكُمْ وَرَبَّ آبَائِكُمُ الْأَوَّلِينَ(126) Gud, er Herre och era förfäders Herre!" |
فَكَذَّبُوهُ فَإِنَّهُمْ لَمُحْضَرُونَ(127) Men de beskyllde honom för lögn och de skall sannerligen kallas fram [för att dömas] - |
إِلَّا عِبَادَ اللَّهِ الْمُخْلَصِينَ(128) men inte så Guds sanna tjänare. - |
وَتَرَكْنَا عَلَيْهِ فِي الْآخِرِينَ(129) Och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten |
سَلَامٌ عَلَىٰ إِلْ يَاسِينَ(130) [som ber:] "Fred och välsignelse över Elia och dem som följde honom!" |
إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجْزِي الْمُحْسِنِينَ(131) Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta. - |
إِنَّهُ مِنْ عِبَادِنَا الْمُؤْمِنِينَ(132) Han var en av Våra sant troende tjänare. |
وَإِنَّ لُوطًا لَّمِنَ الْمُرْسَلِينَ(133) ÄVEN LOT var en av [Våra] budbärare. |
إِذْ نَجَّيْنَاهُ وَأَهْلَهُ أَجْمَعِينَ(134) Vi räddade honom och hela hans familj |
إِلَّا عَجُوزًا فِي الْغَابِرِينَ(135) utom en gammal kvinna, som var bland dem som dröjde sig kvar, |
ثُمَّ دَمَّرْنَا الْآخَرِينَ(136) och därpå lät Vi de övriga gå under. |
وَإِنَّكُمْ لَتَمُرُّونَ عَلَيْهِم مُّصْبِحِينَ(137) Ni passerar [ännu i dag] deras [ödelagda boplatser] tidigt om morgonen |
وَبِاللَّيْلِ ۗ أَفَلَا تَعْقِلُونَ(138) och när natten faller på. Vill ni inte använda ert förstånd |
وَإِنَّ يُونُسَ لَمِنَ الْمُرْسَلِينَ(139) ÄVEN JONA var en av [Våra] budbärare; |
إِذْ أَبَقَ إِلَى الْفُلْكِ الْمَشْحُونِ(140) han flydde som en förrymd slav [och gömde sig] ombord på ett fullastat skepp. |
فَسَاهَمَ فَكَانَ مِنَ الْمُدْحَضِينَ(141) Och så kastade de lott och han förlorade; |
فَالْتَقَمَهُ الْحُوتُ وَهُوَ مُلِيمٌ(142) [och de kastade honom i havet] och han slukades av en väldig fisk - han hade nämligen begått ett svårt fel. |
فَلَوْلَا أَنَّهُ كَانَ مِنَ الْمُسَبِّحِينَ(143) Och hade han inte hört till dem som [också i motgångens dagar] prisar Gud, |
لَلَبِثَ فِي بَطْنِهِ إِلَىٰ يَوْمِ يُبْعَثُونَ(144) skulle han helt säkert ha blivit kvar i dess buk till den Dag då de [döda] skall återuppväckas. |
۞ فَنَبَذْنَاهُ بِالْعَرَاءِ وَهُوَ سَقِيمٌ(145) Men Vi lät honom kastas upp [ur fiskens buk] på en öde [strand], sjuk [och eländig], |
وَأَنبَتْنَا عَلَيْهِ شَجَرَةً مِّن يَقْطِينٍ(146) och Vi lät en kurbitsplanta växa upp över honom. |
وَأَرْسَلْنَاهُ إِلَىٰ مِائَةِ أَلْفٍ أَوْ يَزِيدُونَ(147) Så sände Vi honom tillbaka till [hans folk,] hundra tusen [människor] eller ännu fler; |
فَآمَنُوا فَمَتَّعْنَاهُمْ إِلَىٰ حِينٍ(148) och de trodde [nu på honom] och Vi lät dem glädjas åt livet ännu en tid. |
فَاسْتَفْتِهِمْ أَلِرَبِّكَ الْبَنَاتُ وَلَهُمُ الْبَنُونَ(149) BE DEM nu om en förklaring: är det så att din Herre skall ha döttrar medan de [själva] skall ha söner? |
أَمْ خَلَقْنَا الْمَلَائِكَةَ إِنَاثًا وَهُمْ شَاهِدُونَ(150) Eller [påstår de] att Vi i deras åsyn har skapat änglarna till kvinnliga [väsen] |
أَلَا إِنَّهُم مِّنْ إِفْكِهِمْ لَيَقُولُونَ(151) I sin lögnaktighet säger de ju: |
وَلَدَ اللَّهُ وَإِنَّهُمْ لَكَاذِبُونَ(152) "Gud har avlat." Ja, visst är de lögnare alltigenom! |
أَصْطَفَى الْبَنَاتِ عَلَى الْبَنِينَ(153) Skulle Han ha valt döttrar framför söner? |
مَا لَكُمْ كَيْفَ تَحْكُمُونَ(154) Hur är det fatt med ert omdöme? |
أَفَلَا تَذَكَّرُونَ(155) Detta borde ni noga tänka över! |
أَمْ لَكُمْ سُلْطَانٌ مُّبِينٌ(156) Eller har ni klara bevis [för vad ni påstår] |
فَأْتُوا بِكِتَابِكُمْ إِن كُنتُمْ صَادِقِينَ(157) Lägg då fram, om ni talar sanning, den Skrift [som ni stöder er på]! |
وَجَعَلُوا بَيْنَهُ وَبَيْنَ الْجِنَّةِ نَسَبًا ۚ وَلَقَدْ عَلِمَتِ الْجِنَّةُ إِنَّهُمْ لَمُحْضَرُونَ(158) De anser att det råder släktskap mellan Honom och osynliga väsen; och ändå vet dessa väsen att de skall föras fram [inför Gud för rannsakan och dom]! |
سُبْحَانَ اللَّهِ عَمَّا يَصِفُونَ(159) Stor är Gud i Sin härlighet, fjärran från [försöken] att beskriva [Hans Väsen]! |
إِلَّا عِبَادَ اللَّهِ الْمُخْلَصِينَ(160) Men Guds hängivna tjänare beter sig inte på detta sätt. |
فَإِنَّكُمْ وَمَا تَعْبُدُونَ(161) Och ni kan inte - och inte heller de [väsen eller krafter] som ni tillber - |
مَا أَنتُمْ عَلَيْهِ بِفَاتِنِينَ(162) locka någon att vända sig ifrån Honom, |
إِلَّا مَنْ هُوَ صَالِ الْجَحِيمِ(163) utom den som redan [har slagit in på vägen] till helvetet. |
وَمَا مِنَّا إِلَّا لَهُ مَقَامٌ مَّعْلُومٌ(164) [Änglarna säger:] "Det finns inte en av oss som inte har sin bestämda plats; |
وَإِنَّا لَنَحْنُ الصَّافُّونَ(165) det är helt visst vi som ställer upp i sluten ordning |
وَإِنَّا لَنَحْنُ الْمُسَبِّحُونَ(166) och vi som prisar [Hans] härlighet!" |
وَإِن كَانُوا لَيَقُولُونَ(167) FÖRR HÖRDES ofta de [som förnekar sanningen] säga: |
لَوْ أَنَّ عِندَنَا ذِكْرًا مِّنَ الْأَوَّلِينَ(168) "Om vi [till stöd] hade haft ett ord från våra förfäders tid, |
لَكُنَّا عِبَادَ اللَّهِ الْمُخْلَصِينَ(169) skulle vi säkert ha blivit Guds sanna tjänare." |
فَكَفَرُوا بِهِ ۖ فَسَوْفَ يَعْلَمُونَ(170) Och [nu när ordet från Gud har nått dem] vill de inte tro på det! Men de skall få veta [vad det var som de förnekade]! |
وَلَقَدْ سَبَقَتْ كَلِمَتُنَا لِعِبَادِنَا الْمُرْسَلِينَ(171) Vi har redan gett Våra tjänare, budbärarna, Vårt löfte |
إِنَّهُمْ لَهُمُ الْمَنصُورُونَ(172) att de skall få all hjälp |
وَإِنَّ جُندَنَا لَهُمُ الْغَالِبُونَ(173) och att Våra styrkor [av troende] skall hemföra segern. |
فَتَوَلَّ عَنْهُمْ حَتَّىٰ حِينٍ(174) Håll dig nu en tid ifrån dem [Muhammad] |
وَأَبْصِرْهُمْ فَسَوْفَ يُبْصِرُونَ(175) men ha dem under uppsikt - [när lidandet drabbar dem] kommer de att inse [sanningen]. |
أَفَبِعَذَابِنَا يَسْتَعْجِلُونَ(176) Vill de [verkligen] att Vårt straff kommer över dem med en gång? |
فَإِذَا نَزَلَ بِسَاحَتِهِمْ فَسَاءَ صَبَاحُ الْمُنذَرِينَ(177) Då måste det bli ett dystert uppvaknande för dem när de ser [straffet] på planen framför sitt hus, de som inte lät sig varnas! |
وَتَوَلَّ عَنْهُمْ حَتَّىٰ حِينٍ(178) Håll dig [alltså] nu en tid ifrån dem |
وَأَبْصِرْ فَسَوْفَ يُبْصِرُونَ(179) men ha [dem] under uppsikt - de kommer att inse [sanningen]. |
سُبْحَانَ رَبِّكَ رَبِّ الْعِزَّةِ عَمَّا يَصِفُونَ(180) STOR är din Herre, den Allsmäktige, i Sin härlighet, fjärran från [försöken] att beskriva [Hans Väsen]! |
وَسَلَامٌ عَلَى الْمُرْسَلِينَ(181) Och fred och välsignelse över [Hans] budbärare! |
وَالْحَمْدُ لِلَّهِ رَبِّ الْعَالَمِينَ(182) Lova och prisa Gud, världarnas Herre! |
أحمد العجمي
ابراهيم الاخضر
بندر بليلة
خالد الجليل
حاتم فريد الواعر
خليفة الطنيجي
سعد الغامدي
سعود الشريم
الشاطري
صلاح بوخاطر
عبد الباسط
عبدالرحمن العوسي
عبد الرشيد صوفي
عبدالعزيز الزهراني
عبد الله بصفر
عبد الله الجهني
علي الحذيفي
علي جابر
غسان الشوربجي
فارس عباد
ماهر المعيقلي
محمد أيوب
محمد المحيسني
محمد جبريل
المنشاوي
الحصري
مشاري العفاسي
ناصر القطامي
وديع اليمني
ياسر الدوسري
