طسم(1) Ta seen meem. |
تِلْكَ آيَاتُ الْكِتَابِ الْمُبِينِ(2) DETTA ÄR budskap ur Skriften, som är klar i sig själv och som klart framställer sanningen. |
لَعَلَّكَ بَاخِعٌ نَّفْسَكَ أَلَّا يَكُونُوا مُؤْمِنِينَ(3) Grämer du dig över att de [som du förmanar och varnar] inte vill tro? |
إِن نَّشَأْ نُنَزِّلْ عَلَيْهِم مِّنَ السَّمَاءِ آيَةً فَظَلَّتْ أَعْنَاقُهُمْ لَهَا خَاضِعِينَ(4) Om Vi ville hade Vi kunnat ge dem ett tecken från himlen, så att de hade böjt sina nackar inför det i ödmjuk underkastelse. |
وَمَا يَأْتِيهِم مِّن ذِكْرٍ مِّنَ الرَّحْمَٰنِ مُحْدَثٍ إِلَّا كَانُوا عَنْهُ مُعْرِضِينَ(5) Men så snart en ny påminnelse når dem från den Nåderike, vänder de sig bort. |
فَقَدْ كَذَّبُوا فَسَيَأْتِيهِمْ أَنبَاءُ مَا كَانُوا بِهِ يَسْتَهْزِئُونَ(6) Nu har de påstått [att även detta budskap] är en lögn. Men [tids nog] skall de få veta vad det var som de förnekade och brukade skämta om. |
أَوَلَمْ يَرَوْا إِلَى الْأَرْضِ كَمْ أَنبَتْنَا فِيهَا مِن كُلِّ زَوْجٍ كَرِيمٍ(7) Har de inte sett hur Vi har låtit jorden bära många nyttiga växter av alla slag |
إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَآيَةً ۖ وَمَا كَانَ أَكْثَرُهُم مُّؤْمِنِينَ(8) I detta ligger helt visst ett budskap [till människorna] men de vill inte tro, de flesta av dem. |
وَإِنَّ رَبَّكَ لَهُوَ الْعَزِيزُ الرَّحِيمُ(9) Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige. |
وَإِذْ نَادَىٰ رَبُّكَ مُوسَىٰ أَنِ ائْتِ الْقَوْمَ الظَّالِمِينَ(10) [MINNS] hur din Herre kallade Moses till Sig [och sade]: "Gå till det orättfärdiga folket, |
قَوْمَ فِرْعَوْنَ ۚ أَلَا يَتَّقُونَ(11) Faraos folk; finns det inte någon bland dem som fruktar [Gud]?" |
قَالَ رَبِّ إِنِّي أَخَافُ أَن يُكَذِّبُونِ(12) [Moses] svarade: "Herre! Jag är rädd att de kommer att kalla mig lögnare, |
وَيَضِيقُ صَدْرِي وَلَا يَنطَلِقُ لِسَانِي فَأَرْسِلْ إِلَىٰ هَارُونَ(13) så att jag kommer ur fattningen och att min tunghäfta [förvärras]. Sänd därför bud efter Aron! |
وَلَهُمْ عَلَيَّ ذَنبٌ فَأَخَافُ أَن يَقْتُلُونِ(14) De kan också ställa mig till svars för ett brott [som jag har begått] och jag är rädd att de kanske kommer att döda mig." |
قَالَ كَلَّا ۖ فَاذْهَبَا بِآيَاتِنَا ۖ إِنَّا مَعَكُم مُّسْتَمِعُونَ(15) [Gud] svarade: "Du har ingenting att frukta! Bege er nu i väg med Våra tecken, [du och din broder]; Vi skall vara med er och lyssna [till allt]. |
فَأْتِيَا فِرْعَوْنَ فَقُولَا إِنَّا رَسُولُ رَبِّ الْعَالَمِينَ(16) Och gå till Farao och säg: 'Världarnas Herre har sänt oss [med begäran] |
أَنْ أَرْسِلْ مَعَنَا بَنِي إِسْرَائِيلَ(17) att du låter Israels barn lämna landet med oss.'” |
قَالَ أَلَمْ نُرَبِّكَ فِينَا وَلِيدًا وَلَبِثْتَ فِينَا مِنْ عُمُرِكَ سِنِينَ(18) [När Moses hade framfört sitt budskap] sade [Farao]: "Fostrade vi dig inte när du var barn [och du växte upp] hos oss? Och bodde du inte mitt ibland oss [många] år av ditt liv |
وَفَعَلْتَ فَعْلَتَكَ الَّتِي فَعَلْتَ وَأَنتَ مِنَ الْكَافِرِينَ(19) Och ändå begick du den handling som du begick och visade därmed [din] otacksamhet." |
قَالَ فَعَلْتُهَا إِذًا وَأَنَا مِنَ الضَّالِّينَ(20) [Moses] svarade: "Jag gjorde detta vid en tid då jag hade hamnat på orätta vägar |
فَفَرَرْتُ مِنكُمْ لَمَّا خِفْتُكُمْ فَوَهَبَ لِي رَبِّي حُكْمًا وَجَعَلَنِي مِنَ الْمُرْسَلِينَ(21) och jag flydde från er därför att jag fruktade [för mitt liv]. Men min Herre har skänkt mig omdöme [och visdom] och har utsett mig till en av [Sina] budbärare. |
وَتِلْكَ نِعْمَةٌ تَمُنُّهَا عَلَيَّ أَنْ عَبَّدتَّ بَنِي إِسْرَائِيلَ(22) Och din godhet mot mig - består den i att du har gjort israeliterna till dina slavar?" |
قَالَ فِرْعَوْنُ وَمَا رَبُّ الْعَالَمِينَ(23) Farao sade: "Vad är det [du säger]? Världarnas Herre?" |
قَالَ رَبُّ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ وَمَا بَيْنَهُمَا ۖ إِن كُنتُم مُّوقِنِينَ(24) [Moses] svarade: "[Gud är] Herre över himlarna och jorden och allt som finns däremellan; [det skulle ni inse] om ni har viljan att bli övertygade." |
قَالَ لِمَنْ حَوْلَهُ أَلَا تَسْتَمِعُونَ(25) [Farao] sade till de kringstående: "Har ni hört [på maken]?" |
قَالَ رَبُّكُمْ وَرَبُّ آبَائِكُمُ الْأَوَّلِينَ(26) [Moses] sade: "[Han är] er Herre och [alla] era förfäders Herre." |
قَالَ إِنَّ رَسُولَكُمُ الَّذِي أُرْسِلَ إِلَيْكُمْ لَمَجْنُونٌ(27) [Farao] sade: "Denne [föregivne] profet, som [påstår att han] är utsänd till oss, måste vara besatt!" |
قَالَ رَبُّ الْمَشْرِقِ وَالْمَغْرِبِ وَمَا بَيْنَهُمَا ۖ إِن كُنتُمْ تَعْقِلُونَ(28) [Moses] fortsatte: "[Han är] Herre över öst och över väst och allt som finns däremellan - [det skulle ni inse] om ni använde ert förstånd!" |
قَالَ لَئِنِ اتَّخَذْتَ إِلَٰهًا غَيْرِي لَأَجْعَلَنَّكَ مِنَ الْمَسْجُونِينَ(29) [Farao] sade: "Om du sätter upp någon annan än mig som gud, skall jag minsann låta kasta dig i fängelse!" |
قَالَ أَوَلَوْ جِئْتُكَ بِشَيْءٍ مُّبِينٍ(30) [Moses] svarade: "Även om jag ger dig ett klart [bevis]?" |
قَالَ فَأْتِ بِهِ إِن كُنتَ مِنَ الصَّادِقِينَ(31) [Farao] sade: "Kom då fram med det, om du talar sanning!" |
فَأَلْقَىٰ عَصَاهُ فَإِذَا هِيَ ثُعْبَانٌ مُّبِينٌ(32) Då kastade [Moses] sin stav, och det var tydligt [för alla att] den var en orm; |
وَنَزَعَ يَدَهُ فَإِذَا هِيَ بَيْضَاءُ لِلنَّاظِرِينَ(33) och han drog fram sin hand och [alla kringstående] såg att den var [skinande] vit. |
قَالَ لِلْمَلَإِ حَوْلَهُ إِنَّ هَٰذَا لَسَاحِرٌ عَلِيمٌ(34) [Farao] sade till stormännen som omgav honom: "Denne är helt säkert en mästare i trolldom, |
يُرِيدُ أَن يُخْرِجَكُم مِّنْ أَرْضِكُم بِسِحْرِهِ فَمَاذَا تَأْمُرُونَ(35) som vill driva bort oss från vårt land med hjälp av sin trolldom. Vad råder ni mig till?" |
قَالُوا أَرْجِهْ وَأَخَاهُ وَابْعَثْ فِي الْمَدَائِنِ حَاشِرِينَ(36) De svarade: "Låt honom och hans broder vänta medan du sänder bud till städerna |
يَأْتُوكَ بِكُلِّ سَحَّارٍ عَلِيمٍ(37) att alla skickliga trollkarlar skall inställa sig hos dig." |
فَجُمِعَ السَّحَرَةُ لِمِيقَاتِ يَوْمٍ مَّعْلُومٍ(38) Och så församlades trollkarlarna vid den tid och på den dag som getts till känna |
وَقِيلَ لِلنَّاسِ هَلْ أَنتُم مُّجْتَمِعُونَ(39) och människorna tillfrågades om alla hade infunnit sig. |
لَعَلَّنَا نَتَّبِعُ السَّحَرَةَ إِن كَانُوا هُمُ الْغَالِبِينَ(40) [Och någon sade:] "Kanske får vi gå med [i processionen] bakom trollkarlarna, om de segrar." |
فَلَمَّا جَاءَ السَّحَرَةُ قَالُوا لِفِرْعَوْنَ أَئِنَّ لَنَا لَأَجْرًا إِن كُنَّا نَحْنُ الْغَالِبِينَ(41) Då trollkarlarna kom, sade de till Farao: "Vi väntar oss minsann en frikostig belöning om det är vi som tar hem segern." |
قَالَ نَعَمْ وَإِنَّكُمْ إِذًا لَّمِنَ الْمُقَرَّبِينَ(42) [Farao] svarade: "Visst! Och ni skall höra till dem som står mig nära." |
قَالَ لَهُم مُّوسَىٰ أَلْقُوا مَا أَنتُم مُّلْقُونَ(43) Moses sade till dem: "Kasta nu vad det är ni vill kasta!" |
فَأَلْقَوْا حِبَالَهُمْ وَعِصِيَّهُمْ وَقَالُوا بِعِزَّةِ فِرْعَوْنَ إِنَّا لَنَحْنُ الْغَالِبُونَ(44) Och de kastade sina rep och sina stavar och sade: "Så sant som all makt ligger hos Farao är det vi som har segrat!" |
فَأَلْقَىٰ مُوسَىٰ عَصَاهُ فَإِذَا هِيَ تَلْقَفُ مَا يَأْفِكُونَ(45) Då kastade Moses sin stav och den slukade synvillorna som de hade framkallat. |
فَأُلْقِيَ السَّحَرَةُ سَاجِدِينَ(46) Och trollkarlarna kastade sig ned på sina ansikten |
قَالُوا آمَنَّا بِرَبِّ الْعَالَمِينَ(47) och utropade: "Vi tror nu på världarnas Herre, |
رَبِّ مُوسَىٰ وَهَارُونَ(48) Moses och Arons Herre!" |
قَالَ آمَنتُمْ لَهُ قَبْلَ أَنْ آذَنَ لَكُمْ ۖ إِنَّهُ لَكَبِيرُكُمُ الَّذِي عَلَّمَكُمُ السِّحْرَ فَلَسَوْفَ تَعْلَمُونَ ۚ لَأُقَطِّعَنَّ أَيْدِيَكُمْ وَأَرْجُلَكُم مِّنْ خِلَافٍ وَلَأُصَلِّبَنَّكُمْ أَجْمَعِينَ(49) [Farao] sade: "Tror ni på honom innan jag har gett er tillåtelse? Han måste vara den mästare som har undervisat er i trolldom! Men ni skall få pröva på [min vrede]! Jag svär att jag skall hugga av er motsatt hand och fot till sista man; ja, jag skall korsfästa er utan förskoning!" |
قَالُوا لَا ضَيْرَ ۖ إِنَّا إِلَىٰ رَبِّنَا مُنقَلِبُونَ(50) De svarade: "[Det är för oss] ett mindre ont, eftersom vi återvänder till vår Herre. |
إِنَّا نَطْمَعُ أَن يَغْفِرَ لَنَا رَبُّنَا خَطَايَانَا أَن كُنَّا أَوَّلَ الْمُؤْمِنِينَ(51) Vi hoppas få Hans förlåtelse för våra synder, då vi är de första som antar tron." |
۞ وَأَوْحَيْنَا إِلَىٰ مُوسَىٰ أَنْ أَسْرِ بِعِبَادِي إِنَّكُم مُّتَّبَعُونَ(52) [EFTER EN tid] gav Vi Moses genom ingivelse denna befallning: "Tåga bort med Mina tjänare under natten, ni kommer nämligen att förföljas!" |
فَأَرْسَلَ فِرْعَوْنُ فِي الْمَدَائِنِ حَاشِرِينَ(53) Och Farao sände bud till städerna med befallning att [männen] skulle inkallas till krigstjänst [och att följande skulle kungöras:] |
إِنَّ هَٰؤُلَاءِ لَشِرْذِمَةٌ قَلِيلُونَ(54) "[Israeliterna] är en ynklig skara, |
وَإِنَّهُمْ لَنَا لَغَائِظُونَ(55) fulla av avoghet mot oss; |
وَإِنَّا لَجَمِيعٌ حَاذِرُونَ(56) men vi är ett folk på vår vakt |
فَأَخْرَجْنَاهُم مِّن جَنَّاتٍ وَعُيُونٍ(57) och vi har drivit bort dem från deras trädgårdar och källor |
وَكُنُوزٍ وَمَقَامٍ كَرِيمٍ(58) och de rikedomar de samlade och den hedersamma plats [som de intog i vårt land]." |
كَذَٰلِكَ وَأَوْرَثْنَاهَا بَنِي إِسْرَائِيلَ(59) Så [gick de till väga]. - Men [därefter] gav Vi Israels barn [allt] detta i arv. |
فَأَتْبَعُوهُم مُّشْرِقِينَ(60) Och de förföljande [egyptierna] hann upp dem vid soluppgången; |
فَلَمَّا تَرَاءَى الْجَمْعَانِ قَالَ أَصْحَابُ مُوسَىٰ إِنَّا لَمُدْرَكُونَ(61) och när de två människohoparna kom inom synhåll för varandra, ropade de som tågade med Moses: "De kommer att hinna ifatt oss [och göra slut på oss]!" |
قَالَ كَلَّا ۖ إِنَّ مَعِيَ رَبِّي سَيَهْدِينِ(62) [Moses] svarade: "Nej! Min Herre är med mig och Han kommer att leda mig." |
فَأَوْحَيْنَا إِلَىٰ مُوسَىٰ أَنِ اضْرِب بِّعَصَاكَ الْبَحْرَ ۖ فَانفَلَقَ فَكَانَ كُلُّ فِرْقٍ كَالطَّوْدِ الْعَظِيمِ(63) Och Vi befallde Moses: "Slå på vattnet med din stav!" - och se, då delade sig [havet] och de två delarna reste sig som mäktiga berg. |
وَأَزْلَفْنَا ثَمَّ الْآخَرِينَ(64) Och Vi ledde förföljarna fram till denna plats. |
وَأَنجَيْنَا مُوسَىٰ وَمَن مَّعَهُ أَجْمَعِينَ(65) Vi räddade Moses och alla som var med honom |
ثُمَّ أَغْرَقْنَا الْآخَرِينَ(66) och därefter lät Vi de andra dränkas. |
إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَآيَةً ۖ وَمَا كَانَ أَكْثَرُهُم مُّؤْمِنِينَ(67) I detta ligger helt visst ett budskap [till människorna] men de flesta av dem vill inte tro. |
وَإِنَّ رَبَّكَ لَهُوَ الْعَزِيزُ الرَّحِيمُ(68) Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige. |
وَاتْلُ عَلَيْهِمْ نَبَأَ إِبْرَاهِيمَ(69) OCH BERÄTTA för dem om Abraham - |
إِذْ قَالَ لِأَبِيهِ وَقَوْمِهِ مَا تَعْبُدُونَ(70) hur han frågade sin fader och sitt folk: "Vad är det ni tillber?" |
قَالُوا نَعْبُدُ أَصْنَامًا فَنَظَلُّ لَهَا عَاكِفِينَ(71) De svarade: "Vi tillber [våra] gudabilder och vi skall fortsätta att ge dem vår hängivna dyrkan." |
قَالَ هَلْ يَسْمَعُونَكُمْ إِذْ تَدْعُونَ(72) [Abraham] sade: "Hör de er när ni anropar dem, |
أَوْ يَنفَعُونَكُمْ أَوْ يَضُرُّونَ(73) eller kan de hjälpa er eller skada er?" |
قَالُوا بَلْ وَجَدْنَا آبَاءَنَا كَذَٰلِكَ يَفْعَلُونَ(74) De svarade: "Nej, men vi gör vad vi har sett våra fäder göra." |
قَالَ أَفَرَأَيْتُم مَّا كُنتُمْ تَعْبُدُونَ(75) Han sade: "Har ni ägnat en tanke åt vad det är ni dyrkar, |
أَنتُمْ وَآبَاؤُكُمُ الْأَقْدَمُونَ(76) ni och alla era förfäder |
فَإِنَّهُمْ عَدُوٌّ لِّي إِلَّا رَبَّ الْعَالَمِينَ(77) Dessa [gudar] är mina fiender - [för mig] finns ingen [gud] utom världarnas Herre. |
الَّذِي خَلَقَنِي فَهُوَ يَهْدِينِ(78) Det är Han som har skapat mig och Han som leder mig, |
وَالَّذِي هُوَ يُطْعِمُنِي وَيَسْقِينِ(79) och Han som ger mig mat och dryck. |
وَإِذَا مَرِضْتُ فَهُوَ يَشْفِينِ(80) Och när jag är sjuk, återger Han mig hälsan. |
وَالَّذِي يُمِيتُنِي ثُمَّ يُحْيِينِ(81) Han skall låta mig dö och därefter väcka mig till nytt liv |
وَالَّذِي أَطْمَعُ أَن يَغْفِرَ لِي خَطِيئَتِي يَوْمَ الدِّينِ(82) och på Domens dag - det är mitt hopp - skall Han förlåta mig mina synder!" |
رَبِّ هَبْ لِي حُكْمًا وَأَلْحِقْنِي بِالصَّالِحِينَ(83) [Och Abraham bad:] "Herre! Ge mig visdom och förena mig med skaran av Dina rättfärdiga [tjänare]; |
وَاجْعَل لِّي لِسَانَ صِدْقٍ فِي الْآخِرِينَ(84) och låt efterkommande släkten minnas mig som en man av sanning |
وَاجْعَلْنِي مِن وَرَثَةِ جَنَّةِ النَّعِيمِ(85) och gör mig till en av arvtagarna till lycksalighetens lustgårdar. |
وَاغْفِرْ لِأَبِي إِنَّهُ كَانَ مِنَ الضَّالِّينَ(86) Och förlåt min fader - han var en av dem som gick vilse - |
وَلَا تُخْزِنِي يَوْمَ يُبْعَثُونَ(87) och förnedra mig inte på Uppståndelsens dag, |
يَوْمَ لَا يَنفَعُ مَالٌ وَلَا بَنُونَ(88) den Dag då varken rikedom eller söners [mångfald] skall vara till gagn |
إِلَّا مَنْ أَتَى اللَّهَ بِقَلْبٍ سَلِيمٍ(89) och då bara den [kan känna sig trygg] som stiger fram inför Gud med rent hjärta." |
وَأُزْلِفَتِ الْجَنَّةُ لِلْمُتَّقِينَ(90) Då skall paradiset föras fram till de gudfruktiga, |
وَبُرِّزَتِ الْجَحِيمُ لِلْغَاوِينَ(91) och helvetet skall göras fullt synligt för dem som räddningslöst gått vilse; |
وَقِيلَ لَهُمْ أَيْنَ مَا كُنتُمْ تَعْبُدُونَ(92) och de skall tillfrågas: "Var är de som ni tillbad |
مِن دُونِ اللَّهِ هَلْ يَنصُرُونَكُمْ أَوْ يَنتَصِرُونَ(93) i Guds ställe? Kan de hjälpa er eller [ens] hjälpa sig själva?" |
فَكُبْكِبُوا فِيهَا هُمْ وَالْغَاوُونَ(94) Och de skall störtas på huvudet i helvetet, de och de som räddningslöst gått vilse |
وَجُنُودُ إِبْلِيسَ أَجْمَعُونَ(95) liksom Iblees hjälptrupper, alla tillsammans. |
قَالُوا وَهُمْ فِيهَا يَخْتَصِمُونَ(96) Och när de tvistar [i helvetet] skall de säga: |
تَاللَّهِ إِن كُنَّا لَفِي ضَلَالٍ مُّبِينٍ(97) "Vid Gud! Vilket grovt misstag gjorde vi inte |
إِذْ نُسَوِّيكُم بِرَبِّ الْعَالَمِينَ(98) då vi satte er vid sidan av världarnas Herre. |
وَمَا أَضَلَّنَا إِلَّا الْمُجْرِمُونَ(99) Bara de obotfärdiga syndarna kunde förleda oss [till detta]. |
فَمَا لَنَا مِن شَافِعِينَ(100) Nu har vi ingen som kan tala till förmån för oss, |
وَلَا صَدِيقٍ حَمِيمٍ(101) och ingen sann vän [som hjälper oss]. |
فَلَوْ أَنَّ لَنَا كَرَّةً فَنَكُونَ مِنَ الْمُؤْمِنِينَ(102) Om vi ändå fick börja om på nytt! Då skulle vi vara ett med de troende." |
إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَآيَةً ۖ وَمَا كَانَ أَكْثَرُهُم مُّؤْمِنِينَ(103) I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro. |
وَإِنَّ رَبَّكَ لَهُوَ الْعَزِيزُ الرَّحِيمُ(104) Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige. |
كَذَّبَتْ قَوْمُ نُوحٍ الْمُرْسَلِينَ(105) [ÄVEN] NOAS folk beskyllde [Guds] budbärare för lögn. |
إِذْ قَالَ لَهُمْ أَخُوهُمْ نُوحٌ أَلَا تَتَّقُونَ(106) Och deras broder Noa sade till dem: "Fruktar ni inte Gud |
إِنِّي لَكُمْ رَسُولٌ أَمِينٌ(107) Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på; |
فَاتَّقُوا اللَّهَ وَأَطِيعُونِ(108) frukta därför Gud och lyd mig! |
وَمَا أَسْأَلُكُمْ عَلَيْهِ مِنْ أَجْرٍ ۖ إِنْ أَجْرِيَ إِلَّا عَلَىٰ رَبِّ الْعَالَمِينَ(109) Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre; |
فَاتَّقُوا اللَّهَ وَأَطِيعُونِ(110) frukta därför Gud och lyd mig!" |
۞ قَالُوا أَنُؤْمِنُ لَكَ وَاتَّبَعَكَ الْأَرْذَلُونَ(111) De svarade: "Skall vi tro på dig som [bara] har slöddret till anhängare?" |
قَالَ وَمَا عِلْمِي بِمَا كَانُوا يَعْمَلُونَ(112) Han sade: "Jag kan inte veta vad de förut haft för sig! |
إِنْ حِسَابُهُمْ إِلَّا عَلَىٰ رَبِّي ۖ لَوْ تَشْعُرُونَ(113) De skall inte stå till svars inför någon annan än min Herre - förstår ni inte det? |
وَمَا أَنَا بِطَارِدِ الْمُؤْمِنِينَ(114) Jag har inte rätt att stöta bort dem [som säger att de är] troende. |
إِنْ أَنَا إِلَّا نَذِيرٌ مُّبِينٌ(115) Jag är endast en varnare, som varnar klart och entydigt." |
قَالُوا لَئِن لَّمْ تَنتَهِ يَا نُوحُ لَتَكُونَنَّ مِنَ الْمَرْجُومِينَ(116) De sade: "Du kommer minsann att bli stenad till döds, Noa, om du inte slutar med detta!" |
قَالَ رَبِّ إِنَّ قَوْمِي كَذَّبُونِ(117) [Då] bad han: "Herre! Mitt folk tror inte på mina ord. |
فَافْتَحْ بَيْنِي وَبَيْنَهُمْ فَتْحًا وَنَجِّنِي وَمَن مَّعِيَ مِنَ الْمُؤْمِنِينَ(118) Gör därför sanningen uppenbar i min [tvist] med dem, och rädda mig och de troende som följer mig!" |
فَأَنجَيْنَاهُ وَمَن مَّعَهُ فِي الْفُلْكِ الْمَشْحُونِ(119) Och Vi räddade honom och dem som följde honom i den fullastade arken; |
ثُمَّ أَغْرَقْنَا بَعْدُ الْبَاقِينَ(120) sedan lät Vi dem som blev kvar dränkas. |
إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَآيَةً ۖ وَمَا كَانَ أَكْثَرُهُم مُّؤْمِنِينَ(121) I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro. |
وَإِنَّ رَبَّكَ لَهُوَ الْعَزِيزُ الرَّحِيمُ(122) Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige. |
كَذَّبَتْ عَادٌ الْمُرْسَلِينَ(123) [ÄVEN stammen] Aad beskyllde [Guds] budbärare för lögn. |
إِذْ قَالَ لَهُمْ أَخُوهُمْ هُودٌ أَلَا تَتَّقُونَ(124) Och deras broder Hud sade till dem: "Fruktar ni inte Gud |
إِنِّي لَكُمْ رَسُولٌ أَمِينٌ(125) Jag är ett sändebud [utsänd] till er som ni kan lita på; |
فَاتَّقُوا اللَّهَ وَأَطِيعُونِ(126) frukta därför Gud och lyd mig! |
وَمَا أَسْأَلُكُمْ عَلَيْهِ مِنْ أَجْرٍ ۖ إِنْ أَجْرِيَ إِلَّا عَلَىٰ رَبِّ الْعَالَمِينَ(127) Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre. |
أَتَبْنُونَ بِكُلِّ رِيعٍ آيَةً تَعْبَثُونَ(128) Är det för ert nöjes skull som ni reser minnesmärken på varje kulle |
وَتَتَّخِذُونَ مَصَانِعَ لَعَلَّكُمْ تَخْلُدُونَ(129) och de befästa borgar ni bygger - hoppas ni därigenom nå odödlighet? |
وَإِذَا بَطَشْتُم بَطَشْتُمْ جَبَّارِينَ(130) Och varför går ni till väga med sådan grymhet, när ni utövar er makt? |
فَاتَّقُوا اللَّهَ وَأَطِيعُونِ(131) Frukta nu Gud och lyd mig! |
وَاتَّقُوا الَّذِي أَمَدَّكُم بِمَا تَعْلَمُونَ(132) Frukta Honom som har skänkt er allt det som ni [själva] vet, |
أَمَدَّكُم بِأَنْعَامٍ وَبَنِينَ(133) skänkt er boskap och söner, |
وَجَنَّاتٍ وَعُيُونٍ(134) och trädgårdar och källor. |
إِنِّي أَخَافُ عَلَيْكُمْ عَذَابَ يَوْمٍ عَظِيمٍ(135) Jag är rädd att straffet [annars] drabbar er en olycksdiger Dag!" |
قَالُوا سَوَاءٌ عَلَيْنَا أَوَعَظْتَ أَمْ لَمْ تَكُن مِّنَ الْوَاعِظِينَ(136) De svarade: "Det är likgiltigt för oss om du förmanar oss eller inte förmanar oss; |
إِنْ هَٰذَا إِلَّا خُلُقُ الْأَوَّلِينَ(137) det [vi gör är det som] har varit [våra] förfäders sed sedan urminnes tid, |
وَمَا نَحْنُ بِمُعَذَّبِينَ(138) och vi kommer inte att straffas [för detta]!" |
فَكَذَّبُوهُ فَأَهْلَكْنَاهُمْ ۗ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَآيَةً ۖ وَمَا كَانَ أَكْثَرُهُم مُّؤْمِنِينَ(139) Och när de kallade honom lögnare, lät Vi dem gå under. I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro. |
وَإِنَّ رَبَّكَ لَهُوَ الْعَزِيزُ الرَّحِيمُ(140) Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige. |
كَذَّبَتْ ثَمُودُ الْمُرْسَلِينَ(141) [ÄVEN stammen] Thamud beskyllde [Guds] budbärare för lögn. |
إِذْ قَالَ لَهُمْ أَخُوهُمْ صَالِحٌ أَلَا تَتَّقُونَ(142) Deras broder Salih vände sig till dem och sade: "Fruktar ni inte Gud |
إِنِّي لَكُمْ رَسُولٌ أَمِينٌ(143) Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på; |
فَاتَّقُوا اللَّهَ وَأَطِيعُونِ(144) frukta därför Gud och lyd mig! |
وَمَا أَسْأَلُكُمْ عَلَيْهِ مِنْ أَجْرٍ ۖ إِنْ أَجْرِيَ إِلَّا عَلَىٰ رَبِّ الْعَالَمِينَ(145) Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre. |
أَتُتْرَكُونَ فِي مَا هَاهُنَا آمِنِينَ(146) Tror ni att ni [alltid] skall få bo kvar här i trygghet |
فِي جَنَّاتٍ وَعُيُونٍ(147) bland trädgårdar och källor |
وَزُرُوعٍ وَنَخْلٍ طَلْعُهَا هَضِيمٌ(148) och åkerfält och dadelpalmer med deras smäckra blomkolvar |
وَتَنْحِتُونَ مِنَ الْجِبَالِ بُيُوتًا فَارِهِينَ(149) Och [fortsätta att] hugga ut bostäder åt er i bergväggen med den skicklighet [ni har uppnått]? |
فَاتَّقُوا اللَّهَ وَأَطِيعُونِ(150) Frukta nu Gud och lyd mig, |
وَلَا تُطِيعُوا أَمْرَ الْمُسْرِفِينَ(151) och lyd inte de råd ni får av slösarna och de omåttliga, |
الَّذِينَ يُفْسِدُونَ فِي الْأَرْضِ وَلَا يُصْلِحُونَ(152) de som stör ordningen på jorden och sprider sedefördärv och inte vill bättra sig!" |
قَالُوا إِنَّمَا أَنتَ مِنَ الْمُسَحَّرِينَ(153) De sade: "Du är bara en av dem som har fallit offer för trolldom, |
مَا أَنتَ إِلَّا بَشَرٌ مِّثْلُنَا فَأْتِ بِآيَةٍ إِن كُنتَ مِنَ الصَّادِقِينَ(154) du är ingenting annat än en människa som vi! Visa oss ett tecken, om du talar sanning!" |
قَالَ هَٰذِهِ نَاقَةٌ لَّهَا شِرْبٌ وَلَكُمْ شِرْبُ يَوْمٍ مَّعْلُومٍ(155) Han svarade: "Här är ett kamelsto; hon har rätt att vattnas och ni har rätt att vattna [era djur] på en fastställd dag. |
وَلَا تَمَسُّوهَا بِسُوءٍ فَيَأْخُذَكُمْ عَذَابُ يَوْمٍ عَظِيمٍ(156) Låt henne inte komma till skada; [i annat fall] kommer straffet att drabba er en olycksdiger dag!" |
فَعَقَرُوهَا فَأَصْبَحُوا نَادِمِينَ(157) Men de slaktade henne på grymmaste sätt, en handling som de fick ångra, |
فَأَخَذَهُمُ الْعَذَابُ ۗ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَآيَةً ۖ وَمَا كَانَ أَكْثَرُهُم مُّؤْمِنِينَ(158) när de drabbades av det [förutsagda] straffet. I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro. |
وَإِنَّ رَبَّكَ لَهُوَ الْعَزِيزُ الرَّحِيمُ(159) Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige. |
كَذَّبَتْ قَوْمُ لُوطٍ الْمُرْسَلِينَ(160) [ÄVEN] LOTS folk beskyllde [Guds] budbärare för lögn. |
إِذْ قَالَ لَهُمْ أَخُوهُمْ لُوطٌ أَلَا تَتَّقُونَ(161) Och deras broder Lot sade till dem: "Fruktar ni inte Gud |
إِنِّي لَكُمْ رَسُولٌ أَمِينٌ(162) Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på; |
فَاتَّقُوا اللَّهَ وَأَطِيعُونِ(163) frukta därför Gud och lyd mig! |
وَمَا أَسْأَلُكُمْ عَلَيْهِ مِنْ أَجْرٍ ۖ إِنْ أَجْرِيَ إِلَّا عَلَىٰ رَبِّ الْعَالَمِينَ(164) Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre. |
أَتَأْتُونَ الذُّكْرَانَ مِنَ الْعَالَمِينَ(165) Måste ni, ensamma i hela skapelsen, söka er till ert eget manliga kön |
وَتَذَرُونَ مَا خَلَقَ لَكُمْ رَبُّكُم مِّنْ أَزْوَاجِكُم ۚ بَلْ أَنتُمْ قَوْمٌ عَادُونَ(166) och förbigå dem som er Herre har skapat till hustrur åt er? Ni överskrider verkligen alla gränser!" |
قَالُوا لَئِن لَّمْ تَنتَهِ يَا لُوطُ لَتَكُونَنَّ مِنَ الْمُخْرَجِينَ(167) De sade: "Lot! Vi svär att du kommer att jagas bort [från denna stad], om du inte slutar [med dina förmaningar]!" |
قَالَ إِنِّي لِعَمَلِكُم مِّنَ الْقَالِينَ(168) [Lot] svarade: "Jag hör till dem som känner den starkaste avsky för det ni gör!" |
رَبِّ نَجِّنِي وَأَهْلِي مِمَّا يَعْمَلُونَ(169) [Och han bad till Gud:] "Herre! Rädda mig och de mina från [dessa människor och] deras förehavanden!" |
فَنَجَّيْنَاهُ وَأَهْلَهُ أَجْمَعِينَ(170) Och Vi räddade honom och hela hans familj |
إِلَّا عَجُوزًا فِي الْغَابِرِينَ(171) utom en gammal kvinna, som var bland dem som dröjde sig kvar. |
ثُمَّ دَمَّرْنَا الْآخَرِينَ(172) Därefter lät Vi de övriga gå under |
وَأَمْطَرْنَا عَلَيْهِم مَّطَرًا ۖ فَسَاءَ مَطَرُ الْمُنذَرِينَ(173) i ett regn [av död och förintelse] som Vi sände över dem. Ett olycksbringande regn, det som faller över dem som har varnats [förgäves]! |
إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَآيَةً ۖ وَمَا كَانَ أَكْثَرُهُم مُّؤْمِنِينَ(174) I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro. |
وَإِنَّ رَبَّكَ لَهُوَ الْعَزِيزُ الرَّحِيمُ(175) Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige. |
كَذَّبَ أَصْحَابُ الْأَيْكَةِ الْمُرْسَلِينَ(176) [ÄVEN] FOLKET i [Madyans] skogsklädda dalar beskyllde [Guds] budbärare för lögn. |
إِذْ قَالَ لَهُمْ شُعَيْبٌ أَلَا تَتَّقُونَ(177) Deras broder Shu`ayb sade till dem: "Fruktar ni inte Gud |
إِنِّي لَكُمْ رَسُولٌ أَمِينٌ(178) Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på; |
فَاتَّقُوا اللَّهَ وَأَطِيعُونِ(179) frukta därför Gud och lyd mig! |
وَمَا أَسْأَلُكُمْ عَلَيْهِ مِنْ أَجْرٍ ۖ إِنْ أَجْرِيَ إِلَّا عَلَىٰ رَبِّ الْعَالَمِينَ(180) Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre. |
۞ أَوْفُوا الْكَيْلَ وَلَا تَكُونُوا مِنَ الْمُخْسِرِينَ(181) Ge fullt mått och tillskansa er inte vinst på andras bekostnad; |
وَزِنُوا بِالْقِسْطَاسِ الْمُسْتَقِيمِ(182) väg med rättvisande våg |
وَلَا تَبْخَسُوا النَّاسَ أَشْيَاءَهُمْ وَلَا تَعْثَوْا فِي الْأَرْضِ مُفْسِدِينَ(183) och inkräkta inte på andras rättigheter. Sprid inte sedefördärv eller annat ont på jorden, |
وَاتَّقُوا الَّذِي خَلَقَكُمْ وَالْجِبِلَّةَ الْأَوَّلِينَ(184) men frukta Gud som har skapat er och [alla] släkten före er!" |
قَالُوا إِنَّمَا أَنتَ مِنَ الْمُسَحَّرِينَ(185) De sade: "Du är bara en av dem som har fallit offer för trolldom, |
وَمَا أَنتَ إِلَّا بَشَرٌ مِّثْلُنَا وَإِن نَّظُنُّكَ لَمِنَ الْكَاذِبِينَ(186) du är ingenting annat än en människa som vi, och vi anser att du är en lögnare. |
فَأَسْقِطْ عَلَيْنَا كِسَفًا مِّنَ السَّمَاءِ إِن كُنتَ مِنَ الصَّادِقِينَ(187) Men försök förmå himlen att störta ned i stycken över oss, om du talar sanning!" |
قَالَ رَبِّي أَعْلَمُ بِمَا تَعْمَلُونَ(188) Han svarade: "Min Herre har full kännedom om vad ni tar er för." |
فَكَذَّبُوهُ فَأَخَذَهُمْ عَذَابُ يَوْمِ الظُّلَّةِ ۚ إِنَّهُ كَانَ عَذَابَ يَوْمٍ عَظِيمٍ(189) Men de beskyllde honom [än en gång] för lögn. Och straffet drabbade dem en dag vars ljus skymdes i mörker, en straffets och skräckens dag. |
إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَآيَةً ۖ وَمَا كَانَ أَكْثَرُهُم مُّؤْمِنِينَ(190) I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro. |
وَإِنَّ رَبَّكَ لَهُوَ الْعَزِيزُ الرَّحِيمُ(191) Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige. |
وَإِنَّهُ لَتَنزِيلُ رَبِّ الْعَالَمِينَ(192) DENNA [SKRIFT] är en uppenbarelse från världarnas Herre; |
نَزَلَ بِهِ الرُّوحُ الْأَمِينُ(193) ingivelsens trogna ande har stigit ned |
عَلَىٰ قَلْبِكَ لِتَكُونَ مِنَ الْمُنذِرِينَ(194) [och ingjutit] den i ditt hjärta, för att du skall vara en av varnarna |
بِلِسَانٍ عَرَبِيٍّ مُّبِينٍ(195) [och varna] på ren och klar arabiska. |
وَإِنَّهُ لَفِي زُبُرِ الْأَوَّلِينَ(196) Dess [sanning] fanns helt visst i äldre tiders böcker med nedtecknad gudomlig visdom. |
أَوَلَمْ يَكُن لَّهُمْ آيَةً أَن يَعْلَمَهُ عُلَمَاءُ بَنِي إِسْرَائِيلَ(197) Är det inte ett tecken för dem att lärda män bland Israels barn visste detta? |
وَلَوْ نَزَّلْنَاهُ عَلَىٰ بَعْضِ الْأَعْجَمِينَ(198) Men även om Vi hade uppenbarat den för någon som inte har arabiska till modersmål, |
فَقَرَأَهُ عَلَيْهِم مَّا كَانُوا بِهِ مُؤْمِنِينَ(199) och han hade läst upp den för dem [på sitt språk], skulle de inte ha trott. |
كَذَٰلِكَ سَلَكْنَاهُ فِي قُلُوبِ الْمُجْرِمِينَ(200) Så har Vi låtit [budskapet] passera in och ut genom de obotfärdiga syndarnas hjärtan. |
لَا يُؤْمِنُونَ بِهِ حَتَّىٰ يَرَوُا الْعَذَابَ الْأَلِيمَ(201) Men de kommer inte att tro förrän de ser framför sig det plågsamma straff |
فَيَأْتِيَهُم بَغْتَةً وَهُمْ لَا يَشْعُرُونَ(202) som [är förberett och som] skall drabba dem plötsligt, när de ingenting anar; |
فَيَقُولُوا هَلْ نَحْنُ مُنظَرُونَ(203) och då kommer de att ropa: "Kan vi få ett uppskov?" |
أَفَبِعَذَابِنَا يَسْتَعْجِلُونَ(204) Är det då verkligen deras önskan att skynda på Vårt straff? |
أَفَرَأَيْتَ إِن مَّتَّعْنَاهُمْ سِنِينَ(205) Vad tror du? - Om Vi under åratal hade låtit dem njuta av livet |
ثُمَّ جَاءَهُم مَّا كَانُوا يُوعَدُونَ(206) och sedan lät det [straff] drabba dem som de hade varnats för, |
مَا أَغْنَىٰ عَنْهُم مَّا كَانُوا يُمَتَّعُونَ(207) vilken nytta hade de då av det långa, behagliga liv som de fick leva |
وَمَا أَهْلَكْنَا مِن قَرْيَةٍ إِلَّا لَهَا مُنذِرُونَ(208) Vi har aldrig låtit ett folk förgås som inte fått ta emot dem som varnade |
ذِكْرَىٰ وَمَا كُنَّا ظَالِمِينَ(209) [och] påminde dem; Vi tillfogar nämligen ingen [av Våra tjänare] orätt. |
وَمَا تَنَزَّلَتْ بِهِ الشَّيَاطِينُ(210) Det är inte onda andar som har stigit ned med denna [Skrift]; |
وَمَا يَنبَغِي لَهُمْ وَمَا يَسْتَطِيعُونَ(211) [den uppgiften] är inte för dem och de förmår inte [utföra den], |
إِنَّهُمْ عَنِ السَّمْعِ لَمَعْزُولُونَ(212) ja, de hålls till och med på sådant avstånd att de inte [ens] kan lyssna [till den]. |
فَلَا تَدْعُ مَعَ اللَّهِ إِلَٰهًا آخَرَ فَتَكُونَ مِنَ الْمُعَذَّبِينَ(213) Anropa därför inte en annan gud vid sidan av Gud; i annat fall kommer du att höra till dem som skall straffas. |
وَأَنذِرْ عَشِيرَتَكَ الْأَقْرَبِينَ(214) Och varna dem som står dig närmast [för Guds straff] |
وَاخْفِضْ جَنَاحَكَ لِمَنِ اتَّبَعَكَ مِنَ الْمُؤْمِنِينَ(215) och bred ödmjukt din [ömhets] vinge över dina troende anhängare; |
فَإِنْ عَصَوْكَ فَقُلْ إِنِّي بَرِيءٌ مِّمَّا تَعْمَلُونَ(216) men säg, om någon vägrar att följa dig: "Jag är inte ansvarig för vad ni gör" - |
وَتَوَكَّلْ عَلَى الْعَزِيزِ الرَّحِيمِ(217) och lita till den Allsmäktige, den Barmhärtige, |
الَّذِي يَرَاكَ حِينَ تَقُومُ(218) som ser dig när du reser dig [ensam], |
وَتَقَلُّبَكَ فِي السَّاجِدِينَ(219) och när du är [hos dem] och de faller ned på sina ansikten i tillbedjan. |
إِنَّهُ هُوَ السَّمِيعُ الْعَلِيمُ(220) Han är Den som hör allt, vet allt. |
هَلْ أُنَبِّئُكُمْ عَلَىٰ مَن تَنَزَّلُ الشَّيَاطِينُ(221) [Säg, Muhammad:] "Skall jag säga er till vem de onda andarna stiger ned |
تَنَزَّلُ عَلَىٰ كُلِّ أَفَّاكٍ أَثِيمٍ(222) De stiger ned till alla syndiga bedragare [beredda att själva föras bakom ljuset]; |
يُلْقُونَ السَّمْعَ وَأَكْثَرُهُمْ كَاذِبُونَ(223) de lyssnar gärna, men de flesta av dem lägger [egna] lögner [till det som de kan snappa upp]." |
وَالشُّعَرَاءُ يَتَّبِعُهُمُ الْغَاوُونَ(224) Och poeterna - dem följer sådana som är osäkra om vägen. |
أَلَمْ تَرَ أَنَّهُمْ فِي كُلِّ وَادٍ يَهِيمُونَ(225) Har du inte sett hur de strövar genom alla dalar utan mål |
وَأَنَّهُمْ يَقُولُونَ مَا لَا يَفْعَلُونَ(226) och hur de säger ett men gör ett annat? |
إِلَّا الَّذِينَ آمَنُوا وَعَمِلُوا الصَّالِحَاتِ وَذَكَرُوا اللَّهَ كَثِيرًا وَانتَصَرُوا مِن بَعْدِ مَا ظُلِمُوا ۗ وَسَيَعْلَمُ الَّذِينَ ظَلَمُوا أَيَّ مُنقَلَبٍ يَنقَلِبُونَ(227) Men [så uppträder] inte de troende som lever rättskaffens och ständigt anropar Gud och som försvarar sig när de blivit föremål för [hätska och hånfulla] angrepp. Och de som har gjort sig skyldiga till [dessa] orättmätiga angrepp skall [snart] få se vilken vändning deras liv kommer att ta! |
Ahmed Al Ajmy
Bandar Balila
Khalid Al Jalil
Saad Al Ghamdi
Saud Al Shuraim
Abdul Basit
Abdul Rashid Sufi
Abdullah Basfar
Abdullah Al Juhani
Fares Abbad
Maher Al Muaiqly
Al Minshawi
Al Hosary
Mishari Al-afasi
Yasser Al Dosari
